Aktuellt

Skitpasset Allan

2013-03-21 11.54.032013-03-21 11.53.01

Fint och prydligt nerpackade i sin kartong. Instuvade längst upp i garderoben, ditt bara det långa folket når. Där ett par Icebugs BORDE höra hemma så här års. Där ett par Icebugs borde ligga tills i december 2013. Minst.

Idag fick jag snällt klättra upp på stolen för att plocka ner min kartong.

Med Icebugs och vintertights i slutet av mars är det lätt att bli lite tjurig. Att kroppen känns som en trög och svårmanövrerad traktor gör inte saken bättre. Om jag sprang lätt och ledigt i måndags, sprang jag typ tvärtom idag. Tungt i varje steg, stel i hela kroppen. Och en 11 kilometer lång längtan hem.

Se där. Att springa är inte alltid en dans på rosor.

0

8 Kommentarer

  • Svara
    Idamari
    21 mars, 2013 kl 14:50

    Jag har sagt att jag ska köpa icebugs nästa år, hur är dem, fördelar och nackdelar?

    0
    • Svara
      Anna (orka mera)
      21 mars, 2013 kl 15:04

      Älskar dem! Har alltid grepp oavsett hur isigt det är. Jämfört med lösa broddar som jag körde med tidigare är det en helt annan upplevelse. Men så där i slutet av mars slipper jag som sagt dem gärna. Det är ju alltid skönare med vanliga skor utan pluppar under :)

      0
  • Svara
    Jenny
    21 mars, 2013 kl 15:06

    Skitpassen bygger styrka, tänk på det! Fast när man är mitt i passet vill man ju helst bara skita i det, MEN du är stark Anna!

    0
  • Svara
    Miranda
    21 mars, 2013 kl 19:50

    Men erkänn att det var grymt skönt efteråt :-)

    0
  • Svara
    Rund är också en form!
    21 mars, 2013 kl 20:47

    Jag tror att den här j***a kylan påverkar (nästan) alla, både fysiskt och mentalt. Man blir både medvetet och omedvetet ANTI… Det SKA vara vår nu ju…! :-P

    0
  • Svara
    mammaspring
    21 mars, 2013 kl 21:42

    Så förbannat bra inlägg!! Precis så känner jag också!!

    0
  • Svara
    annamarkelin
    21 mars, 2013 kl 22:23

    Jag sprang i Himos idag. Varje fot vägde 30 kilo extra mot normalt. Det var hemskt. Snömodd, is under, bumpigt och tungt. Tungt. Tungt. En mil av tungt.
    Ska det aldrig vända, det här?
    tur att man inte är ensam iallafall.

    0
  • Svara
    Malin
    22 mars, 2013 kl 00:02

    Jag håller med dig. Jag ska springa säsongens första lopp på söndag och det är inte alls lockande att springa ett tävlingslopp på isfläckar.
    Inte är det bättre att det är en massa skit som går och man inte kunnat träna som jag önskat. Men men, det är bara att köra på. :)
    Ny erfarenhet

    0

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.