Jag är rädd för hundar. Speciellt lösspringande hundar. Är de dessutom stora som en mindre häst är maxpulsen nära. Tur att jag hade Malin med mig som kunde rädda mig från att bli uppäten.
25,5 km långpass idag. 25,5 km konstant tjattrande och jag kom faktiskt inte ens ihåg att jag sprang. Najs från början till slut! Förutom alla hundar då…
Och återigen känner jag hur mycket jag älskar långpass. Och hur lycklig jag är att jag faktiskt kan springa långt. För ett år sen var det verkligen inte självklart. Långpassen är faktiskt de bästa passen som finns. Så de så!
Han ser mindre ut på bilden än vad han var på riktigt…
18 Kommentarer
Sarah
26 augusti, 2012 kl 14:51Shit!! Större än en älg! Håller med om att långpassen är bäst!
Anna (orka mera)
26 augusti, 2012 kl 20:41Har aldrig sett en sån stor hund! Men faktiskt var den snäppet mindre läskig än de där små ettriga som nafsar en på benen…
Em
26 augusti, 2012 kl 15:04Haha, mitt bekymmer idag var en pytteliten hund! Ville inte trampa på när den jagade mig, så slutade m fall, blod, skrubbsår och ev en liten vrickning…
Anna (orka mera)
26 augusti, 2012 kl 20:42Ajajaj, det låter ju inte bra alls!
Vevve
26 augusti, 2012 kl 15:55Underbart! jag längtar tills jag kan springa så långt..rättare sagt: jag börjar förbereda mig och mina knän på att i framtiden kunna springa så långt.
Läser Born to Run nu..jag vill springa 160km!!
anneliten
26 augusti, 2012 kl 16:28Oj! Var är ägaren? Är själv inte alls rädd för hundar när jag inte springer, men när jag springer är det annorlunda – då vet man liksom inte hur hundarna ska reagera och det händer alltsomoftast att de springer på en. Inte trevligt! Men aldrig hundens fel, bara ägarens.
Anna (orka mera)
26 augusti, 2012 kl 20:44Han kom lugnt gående en bit bakom… hade jag varit själv hade jag dött. Men Malin hade läget under kontroll!
malin l
26 augusti, 2012 kl 21:58Jodåsattteeeee… Klart jag hade det under kontroll ;)
Johan
26 augusti, 2012 kl 19:22Lösspringande hundar är ett aber. Verkar som det är mååååånga hundägare som inte har koll på att hundars instinkt är att jaga rörliga föremål.
A
26 augusti, 2012 kl 20:07Bleh blev skrämd till livet av en enorm borta i byn vid bösmöllan idag. Som tur var den i en trädgård. Ogillar lösa också. Mest för att ägarna inte håller koll på jyckarna.
Anna (orka mera)
26 augusti, 2012 kl 20:46Usch! Man får vara glad så länge de är inhängnade!
Ingmarie
26 augusti, 2012 kl 21:13De stora är oftast de snällaste. :-)
Lotta
26 augusti, 2012 kl 22:31Åh så fin!! Men självklart ska alla hundar vara under ägarens kontroll och inte kunna jaga löpare oavsett om de är jättesnälla och kommer lugnt fram och bara vill hälsa eller om de skäller och hoppar.
Jag vill oxå springa långpass! 6,5 km i dag. När jag springer i VFF’s känns det ingenting i knät, men då protesterar vänster fot efteråt i stället.. :(
Lina
27 augusti, 2012 kl 08:29Grymt med långpass! :-)
Oj vilken stor hund, som en ponny!! Hihi!
Fröken Fräken
27 augusti, 2012 kl 08:57Konstigt nog är jag också rädd för lösspringande hundar. Konstigt eftersom jag och min familj har en rottweiler och man kan tycka att jag inte borde vara rädd för hundar. men andras hundar känner jag ju inte, och precis som någon skriver så är man ju mer intressant när man springer.
Häromdagen mötte jag en hundägare med lösspringande hundar när jag och vår vovvsegull var ute och sprang och det är läskigt, för man vet aldrig hur deras lösa hund ska reagera på min kopplade. Och även om vår är världens mjäkigaste så skulle hon nog försvara sig om hon blev påhoppad av en annan hund. Och då vet jag inte riktigt hur man skiljer två bjässehundar från varandra utan att själv bli amputerad…
Alltså: upp till kamp mot alla hundägare med lösa hundar och det synnerligen irrelevanta ropet ”hen är sååå snäll, ingen fara!”
Gert Persson
27 augusti, 2012 kl 13:12Jag har adrig varit rädd för en hund.Jag tycker människor är farligare än hundar.Sen håller jag med på att hundar skall var kopplade.Eller ha munkorg.
Malin S
29 augusti, 2012 kl 14:28Oj, då vet jag var du sprang :-). Måste vara ”lille” Lexus, grannens hund. Håller med om bildtexten, han ser faktiskt mindre ut på bilden än i verkligheten… Hur snäll som helst, som tur är. Är inte rädd för hundar, men man bli onekligen överväldigad när han kommer lunkande.
Anna (orka mera)
29 augusti, 2012 kl 22:11Malin S – haha, vad roligt! Världen är liten! Men hunden är stor … har nog aldrig sett någon så stor hund ever! Och så var det bara en valp….