Aktuellt

Min marathon-strategi

image
Vi verkar i alla fall få tur med vädret…peppar peppar!

Jag har dålig skadestatistik på Stockholm med två löparknän av tre möjliga. Båda gångerna har inneburit halvårslånga uppehåll från löpning. I år är det stora målet New York marathon i november, en utflykt som grävt stora hål i plånboken och som jag för allt i världen inte vill missa för något sketet löparknä.

Därför blir årets Stockholm en annorlunda tillställning. Jag ska springa det tillsammans med Fredrik (och ja, han är långsammare än  mig även i faktiska siffror utan omräkning…). Vi ska roa oss med att filma upplevelsen, njuta av folkfesten och äta banan i energistationerna.

Som Lady och Lufsen ska vi korsa mållinjen hand i hand (fast jag sträcker nog fram foten lite… vill ju inte förlora med en sekund), trötta men inte slutkörda. Redo att fortsätta träningen utan allt för långt post-marathon-uppehåll. Sån är planen.

Fredrik sätter tempo. Jag hänger på. Han siktar på 4 timmar vilket borde bli ganska lugnt för egen del. Sen är det bara att hoppas att han inte måste börja gå överallt, för sånt har jag inte tålamod till…  den som lever får se!

Om jag klarar mig genom loppet utan löparknän och annat elände är planen sedan att bygga vidare på uthålligheten och ännu längre fram sätta igång med fart-träningen. Har faktiskt knappt kört ett enda intervallpass det senaste året!

Så skönt jag har haft det…

0

11 Kommentarer

  • Svara
    Fia
    24 maj, 2012 kl 16:26

    Hej
    Har följt din blogg ett tag. Bor också i Skåne, Ängelholm och tränar löpning. Inte på din nivå, men nu läste jag att ni skulle sikta på 4 h, vilket är min måltid precis. Har sprungit maraton i höstas och sprang på 4.20.
    Blev också väldigt lättad över väderbilden här ovan. Precis vad jag önskar mig för väder. Perfekt. Hoppas det håller sig så.
    Lycka till.
    /Fia (som just nu är dunderförkyld :( )

    0
  • Svara
    sanna
    24 maj, 2012 kl 17:54

    Du kanske borde satsa på att vara farthållare? Dra ihop ett gäng till och se till att få in dem på sub4h. Då slipper du tröttna längs vägen =)

    0
  • Svara
    Västgötskan
    24 maj, 2012 kl 20:50

    Hoppas det går bra nu och att du får vara hel!

    PS. Grattis till dina…eh…fina (?) Brooks-skor!
    Funktion före färg. ;-)

    0
  • Svara
    Uppochhoppa
    24 maj, 2012 kl 22:56

    Låter som en fin plan, och jag bara älskar att du är snabbare än mannen. Power i det!

    0
  • Svara
    Anna (orka mera)
    25 maj, 2012 kl 06:31

    Fia – Lycka till själv och se till att bli frisk i tid! Krya på dig :)

    Sanna – det hade ju varit lite kul förstås. Frågan är vad jag gör med mannen om han kroknar då. Vill ju inte missa Lady och Lufsen-avslutningen :)

    Västgötskan – hehe, jag börjar faktiskt vänja mig. De är inte så pjåkiga ändå… Och min 9-åring tycker att de är jättesnygga…

    Uppochhoppa – ja man får njuta de få månaderna om året när man är det! Ger man honom 3 veckors löpträning så är han ikapp, men så länge han mest cyklar så får man äran att vara bäst!

    0
  • Svara
    Staffan
    25 maj, 2012 kl 10:15

    Faran med att springa i ett långsammare tempo än man är vad vid är att man ”tappar” sitt naturliga löpsteg vilket kan vara negativt med tanke på din historia med löparknä. Håller givetvis tummarna för att det inte blir så, vid minsta känning så pussa mannen adjö och stick i väg i ett tempo som känns naturligt för dig!

    0
  • Svara
    Ullis
    25 maj, 2012 kl 11:50

    Lycka till!

    0
  • Svara
    Anna (orka mera)
    25 maj, 2012 kl 13:43

    Staffan – nej det är sant. Fast med min nästintill obefintliga långpassträning så lär det vara ett ganska lagom behagligt tempo för mig med. Men nästa år… då ska det vara annat spring i dessa ben!

    0
  • Svara
    Jennie
    28 maj, 2012 kl 20:07

    Ja, nu drar det verkligen i hop sig! Min statistik i löpträning ligger på minusnivå, kommer jag ens runt är det fantastiskt!

    0
  • Svara
    Carina
    28 maj, 2012 kl 22:03

    Vad är det som händer i år med Stockholm Marathon. Jag har själv inga planer att gå för fullt då jag inte är tränad riktigt för det. Och nu läser jag det ena blogginlägget efter det andra där det står om fikamarathon, fotomarathon, kanske halvmarathon-marathon mm!!

    Hmmm, något är i luften!!

    0
  • Svara
    Anna (orka mera)
    29 maj, 2012 kl 07:17

    Jennie – du kommer runt på lyckohormoner!!! Grattis till bröllopet ! <3

    Carina – ja något är det… men det känns bra att vi är fler. Vi kanske skulle ta varsin picknickkorg på ryggen :)

    0

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.