Så enkelt i teorin. Så svårt i praktiken:
Jag tror jag måste backa ner lite mer platt när jag springer. Är rädd att mina framfötter inte klarar 42 km utan att slamsas i bitar.
Problemet är att jag inte kommer inte ihåg hur man gör. Det känns som jag sätter i hela foten samtidigt men rykten gör gällande att jag springer ganska högt upp på framfoten.
Dessutom är det svårt att få en känsla var foten egentligen går i. Är det mitt under eller är jag fortfarande för långt fram?
Finns bara ett sätt att ta reda på.
Gör er redo för FILM-TAJM inom en snar framtid!
4 Kommentarer
Sarah
19 april, 2012 kl 15:35Gör ett trycktest. Sätt fast häftstift i innersulan, med piggarna upp. Lite varstans. Så kan du leta prickar i fotsulan sen. Du kan gärna få vara först med att testa detta nya supertest!
a
19 april, 2012 kl 17:23som jag förstått de spelar de inte så stor roll så länge man har skor som stödjer hur man sätter i foten och så länge man inte sätter ned foten framför höften får då inträder den förädiska bromsande kraften som lätt orsakar skador.
Anna (orka mera)
19 april, 2012 kl 18:09Sarah – just den testen överlåter jag med varm hand till dig :) Så fortsätter jag att gissa var jag landar…
a – precis. Men det är svårt att se var man själv sätter ner foten. Så nu blir det filmning så får vi se hur det ser ut. Spännande som attan!
A
20 april, 2012 kl 08:57Kul! Vill också göra. Fast jag vet redan från löplabbets filmer att jag har jävligt konstiga fötter. Men hade varit kul och se ändå, speciellt efter ett par km.