Har ägnat denna regniga dag åt förrådsrensning. Hittade en hög gamla Springtime/Runner’s world från 1996/1997 och kunde inte låta bli att stanna upp och bläddra lite.
15 år gammalt alltså. Trodde att jag skulle få läsa allt möjligt konstigt men blev mest förvånad över att innehållet var nästan identiskt som idag. Bilderna, kläderna och layouten avslöjade naturligtvis åldern på tidningen men rent innehållsmässigt var det inget häpnadsväckande alls!
Så här såg det ut när det begav sig:
Sara Wedlund – var blev hon av?
Stenålderstänk à la nittiotal
Löpar-overaller. Så chict.
Tur man inte samarbetade med Craft på den tiden. Det här är ingen springa-snabbt-outfit…
Dåtidens löparskor och dåtidens Jonas Colting…
Yoga på tapeten redan 1997…
Så avslutningsvis några citat signerade Patrik Sjöberg: 
Är löpare så tråkiga och inskränkta?
Kan bara svara för mig själv men personligen kör jag hellre ett löp-pass kl 07 än komma hemkrypandens från festen. Tråkig alltså. Möjligen likblek också (eller i alla fall med tights-bränna), men inte nära döden hoppas jag. Utan ventil kanske men med massor av glädje.
Så de så.
11 Kommentarer
Linn
30 juli, 2011 kl 17:49Hahaha underbart roande inlägg!
josefin
30 juli, 2011 kl 17:52Patrik Sjöberg måste ju ha fått äta upp de kommentarerna några gånger?? komiskt :)
Träningsglädje
30 juli, 2011 kl 18:26haha roliga uppslag. tur att man lever nu… eller visst ja, vi levde förresten då också. men vi skrattar nog åt oss själva om 20 år också… :)
SnabbaFötter
30 juli, 2011 kl 18:55Kul inlägg!
Ingmarie
31 juli, 2011 kl 09:22:-) Vore kul höra Patrik kommentera det där i dag. Men kanske vi förstår bättre nu varför han var så där… Härlig mikrosemester ni haft i Halmstad! Jag ska förhoppningsvis få en i Skåneland nu. Om SJ vill…
Johan
31 juli, 2011 kl 15:53Sitter verkligen och drar på smilbandet när jag läser det här inlägget. :-)
Men att det inte står något nytt är ju inte så konstigt det som var bra då var ju inte dåligt nu, utan många gånger är det efter samma sanningar som vi tränar under.
Gällande Patrik. All löpning längre än distansen till mattan har väll enligt honom varit onödig. Sedan så har han ju alltid velat sticka ut, för t o m han måste ju inse att att just löpare behöver löpning som träning för att bli bättre och vad festande gör med prestationen av just den.
pilla
31 juli, 2011 kl 22:31Vilket skönt inlägg! Min första tanke var också vad gör Sara Vedlund nu?
Gert
1 augusti, 2011 kl 00:33Sara Wedlund.På webben står det om skador och anorexia.
Hon tränar tydligen inte nu.
Gert
1 augusti, 2011 kl 00:39Eller hon tävlar tydligen inte kanske jag borde skrivit.
Lisa
1 augusti, 2011 kl 14:34Haha, men visst ligger det någonting i det sjöberg säger! lite manisk måste man vara för att nå toppen i nästan vilken sport som helst, och ganska många elitlöpare är lite tossiga:)
Jo Sara Vedlund fick allvarlig anorexia. trist!
Anna Regner
3 augusti, 2011 kl 09:10Intressant egentligen att allt går runt, runt i olika trender och färger. Ingen idé att köpa nya tidningar…..eller jo förresten! :-)