Det är tur att det finns fler träningsglada i släkten. Då kan man liksom kombinera släktkalasen med träning. Igår blev det transportcykling med svägerskan till svärmors toppklassiga bullfika. Kävlinge – Höllviken, 63 km med vinden åt fel håll.
Det är kul med sällis på cykeln eftersom jag oftast tränar själv. Det är dessutom trevligt med kartläsare när man själv har allt annat än bra lokalsinne.
Men regnar och blåser gör det, oavsett om man är ensam eller fler. Regnar och blåser gör det ALLTID när jag ska cykla. Och aldrig någonsin ligger vinden åt rätt håll. Redan efter en kvart var vi genomblöta. Och det var någonstans mitt i det regnet vi fick stanna första gången för att kolla kartan. Sen blev det en ny typ av intervaller, typ cykla 5 km, stanna och kolla kartan. Cykla 5 km…
Två vilsna yrhöns på grönbete alltså. Men vi hittade rätt – bara 30 minuter sena…
Som tur var fanns det kakor kvar. För efter 2.5 timme på cykeln skriker det i magen.
3 Kommentarer
Jenny
30 augusti, 2010 kl 09:38Låter härligt!
Sofie RW
30 augusti, 2010 kl 19:09Smidigt detdär med likasinnad släkt! Och tur att det fanns fika kvar också… de andra på kalaset hade säkert inte alls dåligt samvete när ni dök upp :)
Anna
30 augusti, 2010 kl 20:38Vi ska ha släktträff på lördag men den kommer inte att se ut som er. TYVÄRR!!! Kanske ska föreslå en löptur innan grillningen.