Dottern chockade igår sina föräldrar när hon förklarade att hon ville ut och springa. Sånt händer inte varje dag… 3 vackra kilometer längs Umeälven i pappas tröja och mammas strumpor.
När dottern fått sitt gav jag och Fredrik oss i väg till Gammlia för att testa det beryktade SM-spåret. Kul att få springa lite (mycket!) backar som omväxling. Känns som detta spår hade varit en optimal uppladdning inför Lidingö, synd bara att det ligger lite långt bort från Skåne…
7 Comments
anneliten
27 juli, 2010 at 12:19Aha, så Lidingöladdningen har börjat! Naturlig backträning låter det som ni fått.
Jenny
27 juli, 2010 at 13:03Vad härligt det låter!
Johan
27 juli, 2010 at 16:27Men visst finns det backar nere i skåne, du får dock åka en bit ( eller cykla ). Det finns ju ett par åsar att knata upp och ner för eller så kan du ta dig ner till Malmö och springa 2-3 varv på så kallade milspåret ( det är bara 9,7km. tror jag ).
Lisette
27 juli, 2010 at 19:15Vad kul att du fick springa SM-milen. Det spåret är absolut bra träning inför Lidingöloppet. Jag har tänkt försöka springa milen så mycket jag kan innan jag flyttar söderut i slutet av augusti.
Lisa
27 juli, 2010 at 21:39Vi är väldigt lyckligt lottade här uppe i Umeå slår det mej ofta, med så många fina spår:) Vet inte när du åker hem, men om du hinner så rekommenderar jag I20 spåret, som är helt underbart! Ett ganska snällt terrängspår jämfört med sm-spåret, men ändå med betydligt mer backar än vad jag gissar att ni har i skåne:)
Anna (orka mera)
28 juli, 2010 at 08:22Lisette – ska du flytta FRÅN detta roliga spår? Du är galen :) Var blir det någonstans?
Lisa – tack för tipset! Jag hoppas jag hinner en runda där innan vi åker hem!
Anna (orka mera)
28 juli, 2010 at 08:24Johan – jo jag vet… Skåneleden är heller inte att leka med på vissa sträckningar! Det är inte lika lätt att ta sig dit bara. Här har man det lite mer runt husknuten.