Det är rätt härligt nu…
Provsprang mina Vibram Fivefingers för första gången. Härlig känsla att springa omkring nästan barfota i gräset. Och så glad jag blev av att se att en blomma fastnat mellan tårna!
Inspirerande läsning i solstolen. Om ni behöver något riktigt fantastiskt att läsa så rekommenderar jag den här boken! Om Tarahumara-indianer i ett av Mexicos mest otillgängliga och farliga bergsområden och deras förmåga att springa hur långt som helst. Dessutom utan högteknologiska skor… Spännande från sida ett.
Vill ni höra mer om bakgrunden kolla in denna föreläsning!
5 Kommentarer
Sophia
24 juni, 2010 kl 17:10Jag är verkligen nyfiken på Vibram Fivefingers, men de får vänta lite, fattig student som jag är :)
Tjusigt med blomman ;)
sof
24 juni, 2010 kl 21:28hihi apropå träningsvärk i vaderna … om det där är första gången du springer med fivefingers vill jag lova träningsvärk i just vaderna, i alla fall om det var en backig runda ;)
Linn
24 juni, 2010 kl 22:51Hahahaha ja jag brukar också fånga en del blommor! Sprang för första gången en längre tur (7 km) med mina och jag har grym träningsvärk i rumpan(?) Tja häftigt att få lite extra träning i alla fall! Glad midsommar på dig!
Carina
24 juni, 2010 kl 23:40Jag har inte testat fivefingers men väl aquasocks. Och jag kan bara hålla med det är en härlig känsla. Man känner sig som en busunge som sprungit ut utan skor!
Anna (orka mera)
26 juni, 2010 kl 10:12Sophia – jag hade gått och småsneglat på dem länge men nu var det liksom dags att slå till. Så tyckte jag att jag var värd ett par efter jordens jobbigaste Göteborgsvarv…
Sof – jag sprang så pyttekort (och platt) så jag tror inte det var därför, men jag vet att det kommer när jag väl ökar rundorna. Jag får välja mitt tillfälle med omsorg!
Linn – Shit, det var långt! Längtar tills jag kommer upp i de distanserna. Och spännande med träningsvärk på nya ställen!
Carina – precis så kände jag mig också! Härligt!