Det gick enligt plan. Benet höll för prövningen. Jag är lättad lycklig och glad.
Sprang med löpgruppen. Första 7 km i väldigt lugnt tempo. Kände ingenting i benet och beslöt mig för att hänga med på ytterligare 5 km i fri fart.
Hittade ett jämt och bra flyt i steget. Kände mig lätt och avslappnad. Första kilometern gick i 5:09-fart. Fick lite mersmak. Ökade lite. Någon kilometer senare var jag nere på 4:24. Sen kom motvinden. Pang!
Jag är känslig för motvind. Med min fjädervikt har jag liksom inget att sätta emot. Jag flyger som en vante i vinden. Jimmy som jag sprungit jämna steg med hade mer att sätta emot så jag fick släppa honom lite framför mig. Fast det sved. Är man tävlingsmänniska så är man.
Nu suger jag på karamellen. Njuter av att det onda har släppt. Smider nya planer för våren. Skrylle. Bokskog. Höllviken.
Och Kävlinge Ultra 50 km. Ska bara träna lite mer först…
8 Kommentarer
anneliten
21 mars, 2010 kl 21:04Härligt! Ett sådant inlägg hoppas jag kunna skriva på onsdag. Inte riktigt med dina fina km-tider kanske…
Daniel
21 mars, 2010 kl 21:28Bra jobbat och skönt att det gick bra med benet!
Vinden var inte nådig idag, kändes nästan som kastvindar emellanåt som bara smällde till i huvudet på en. Gillar inte heller vinden :(
Carina
21 mars, 2010 kl 21:45HÄrligt att det höll!!
Bra jobbat med vila, stretch och massage!!
Maria
21 mars, 2010 kl 23:08Kan du inte någon gång skriva hur du började träna? du skrev en gång att du var otränad när du var 20 i jämförelse med nu… körde du full fart från början, eller har det smygit sig på?
Jag är så himla sugen på att börja träna massor, tränar redan iaf 4-5 dagar i veckan, men vill mer och hårdare men är rädd att skada mig… vore kul att höra hur man kan bygga upp hel livsstilen med så mycket träning som du verkar göra…
Andréa
22 mars, 2010 kl 06:34Skönt! Hoppas det håller i sig nu, du får får fjäsla lite extra för benet :)
Anna (Orka mera)
22 mars, 2010 kl 08:21Anneliten – håller tummarna för dig!
Daniel – tror vi bor i fel landsände…
Carina – ja, jätteskönt verkligen! Hoppas det inte är något allvarligt i din fot och att du snart springer smärtfritt du också!
Maria – bra idé! Skriver ihop ett inlägg inom kort!
Andréa – en puss på underbenet varje morgon, tror du det funkar? Förutom att jag inte når dit…
MarathonMia
22 mars, 2010 kl 10:36skönt att benet höll! Du skulle lagt dig bakom storkillen och använda honom som vindskydd – sedan samla kraft och springa om honom i slutet. förstås!
coyntha
22 mars, 2010 kl 12:50Vad härligt att benet höll sig bra!!
Det kommer att bli roligt med alla lopp!
Kram på dig.