Bakgrund: stora tjejen är tokförkyld och snorar tusan här hemma.
Dagens snabbdistans gick apdåligt. Lyckades pricka in både motvind och svagt motlut när det var dags att höja tempot. Det var inte värre än att det borde ha gått, men det gick inte. Hittade ingen motivation, fick inte benen till att röra sig. Brukar inte ha svårt att hålla 4.39 ett tag men idag tog jag mig inte under 4.54-fart.
När jag kom hem såg jag att pulsen bara varit uppe i 164. Skulle nog ha förväntat mig 10 slag till åtminstone. Upplyser Fredrik om min skräckrunda och den mystiska pulsen. Då säger han att han hade svårt att få upp pulsen igår – OCH att han har ont i öronen och känner sig hängig nu.
Så… nu väntar jag bara på den stora smällen. Har knaprat paprika hela kvällen och nu ska jag gå och sova minst en timme tidigare än jag brukar. Kom inte hit din fula baskilusk!
5 Kommentarer
Cicci
17 februari, 2009 kl 21:35Åh no bådar inte gott! Hoppas bacillerna håller sig borta iaf.
Jennie
18 februari, 2009 kl 12:50Upp med guarden bara, så håller dom sig borta!
Sofy
18 februari, 2009 kl 18:19Nääääj! Det där låter illa, illa. Fortsätt fighta. Kram ( eller nej förresten..)
Cia
18 februari, 2009 kl 18:32Om man är fullständigt övertygad om att man INTE ska bli sjuk så har man lite större chans att klara sig. ;-)
Anna
18 februari, 2009 kl 19:59Jag tror att du har stålimunförsvar, inga baciller ska få bita på dig!