Tva dagar kvar nu. Traningen ligger i princip nere pga alla utflykter som fyller vart schema de sista dagarna.
Igar spelades en av mina pulsspinninglatar pa radion och da borjade det rycka i underarmarna. Ni vet en san dar yrkesskada, armarna borjar spinna i takt till musiken… Da blev jag ruskigt sugen pa att riva av ett pulspass pa torsdag och hoppas verkligen jag far kora (ser att ingen instruktor ar uppsatt pa passet, kanske tror dom jag ska vara trott efter en langflygning…).
Till mina vanner i Kavlinge:
Om jag far kora finns tva alternativ: antingen ar jag sa sjukt laddad efter tva veckors bortavaro att jag tar knacken pa er, eller sa tar flygningen ut sin ratt och sa far ni som ni ville – kora slut pa mig…. den som lever far se. Jag langtar!
Inga kommentarer