Efter att ha instruerat på jätteanläggningen Gerdahallen i 7 år bytte jag ”ner” mig till Kävlinges nya lilla gym när det öppnade för 2 år sedan. Och visst kan man någon gång sakna det STORA med ett stort gym. Att få 100 pers att lyfta vänster knä bara för att LILLA jag säger det. Men i det stora hela tycker jag ändå det är mycket trevligare där jag är nu. Mer personligt. Man lär känna deltagarna på ett annat sätt, vet vem som jobbar var, och vem som är gift med vem.
Förut kunde folk hälsa på stan och man hade aldrig sett människan, troligtvis en som stått längst där bak i något hörn och som man aldrig hunnit lägga blicken på. Nu missar man ingen och känner igen alla när man träffar dem på ICA. Och alla känner igen en själv när man är ute och springer… inte alltid så positivt dock!
Igår när jag precis skulle sätta mig på cykeln (i storm och ösregn) till förmiddagens spinningpass ringde en av mina deltagare. Hon hade observerat att jag alltid cyklade till träningen och undrade om jag ville ha skjuts nu när det var så dåligt väder! Och istället för att få 100 pers att lyfta ett knä så får man ett mindre antal som inte bara lyfter knän, utan även bryr sig på ett annat sätt. Och vice versa. HÄRLIGT!
Inga kommentarer