Jag hatar att mesa när jag instruerar. Jag vill ta i och bli minst lika trött som alla andra. Jag vill köra järnet även om det ibland betyder att jag flåsar i mikrofonen och att jag skvätter svett på mina deltagare (eeeh, har bara hänt en gång….).
Igår på pumpen fick jag tvinga mig själv att hålla igen. Vill inte ha träningsvärk eller stela ben inför Lidingöloppet. Och hur tråkigt blev inte det då? Svårt att få till det rätta peppet när det inte kändes någonting någonstans. Kände mig som jordens tråkigaste instruktör! Och i morgon ska jag intervallspinna återhållsamt….LYCKA TILL!
Inga kommentarer