Förr i tiden kom jag i håg att blogga. Nuförtiden kan jag komma på flera dagar senare att jag glömt att skriva om något jag faktiskt tänkt att skriva om. Som idag. Måndag kväll. Och jag har inte uppdaterat er på min lördag…
Datumet är spikat sedan länge. Jag ska träffa Ingmarie och roa mig medan Fredrik är och orienterar. Enkelt så. Men sen tillstöter allt möjligt. Vi går från att springa och fika, till att bara fika, till att en springer och inte den andra. Men sen ska båda ändå springa på olika håll, fast vi då ju lika gärna kan springa tillsammans. Men hur synkar man med en orienterare som inte vet här han är klar? Och var ska egentligen Anders parkera???
Det tar typ halva förmiddagen att reda ut allt. Samtidigt som jag rensar källaren i brf:en med vänster handen. Men tillslut har vi en plan!
Vi ses i Saxtorp. Jag är avsläppt i ena änden av sjön och Ingmarie i den andra. Vi möts på mitten och sen är tanken att jag ska guida henne runt det hemligaste av motionsspår – milen i Saxtorpsskogen. Det finns ingen början och inget slut. Förr har markeringarna varit orangea men nu är det vita och jag har ingen aning om det är rätt spår vi följer…
Men på ett av träden finns som alltid två pilar, en vänster och en rakt fram, och då vet jag att jag är rätt. Första gången man kommer ska man ta vänster och andra rakt fram. Det är jag bergis på…. Eller hur var det nu???
I mitt huvud snurrar tusen tankar! Är vi på rätt spår? I rätt skog? Åt rätt håll…? Men Ingmarie springer på som om hon litar på att jag har koll, så det är lika bra att låtsas!
Efter 15 km är vi tillbaka på vid sjön. Ingmarie ska bada men det ska inte jag. Springer vidare för att hålla uppe värmen i väntan på Fredrik som ska ansluta.
Det blir lite hit och dit innan han äntligen dyker upp och det har blivit dags för själva efterrätten – kaffe och en bit mat på LoveCoffee i Lund.
En sån där härlig dag som förtjänar ett inlägg, även några dagar sent! Älska sällskapslöpning!
Inga kommentarer