Jag är galet trött på mina egna löpstråk. Behöver variation och tar varje tillfälle jag kan att springa någon annanstans. Som idag. Har ett annat ärende i Eslöv och ser chansen att kombinera med löprunda. Nya hoods, nya möjligheter. Googlar och hittar Hälsans stig. Praktiskt att bara följa skyltar och slippa tänka själv. Då vet jag inte att stigens skyltansvarige inte var rätt man för jobbet…
Efter 200 meter kommer jag vilse första gången. Första korsningen saknar nämligen skylt. Jag gissar och gissar fel. Snurrar rundor innan jag kommer på banan igen.
Efter 2 kilometer står jag och stirrar på en skylt. Skylten finns alltså där, men var den pekar går inte att förstå. Den pekar liksom mitt emellan vägar. Tar vänster och ser en markering längre fram. Tror att jag är rätt men jag har sprungit i en loop och kommit tillbaka till någon av de första markeringarna på banan.
Sen fortsätter det. Skyltar som sitter gömda i buskar. Skyltar som pekar åt fel håll. Skyltar som inte finns. Jag tror skyltansvarige haft ett maxantal skyltar att leka med. Typ 10 stycken på sex kilometer… Hur svårt kan det annars vara?
Efter att ha snitslat Stävie Trail två gånger vet jag hur noga man måste vara för att inte tappa folk på vägen. Det duger inte med en skylt per kilometer. Eller skylt där pilen försvunnit. Eller skylt som pekar in i en buske. Skyltansvarige på Hälsans stig i Eslöv – gör om gör rätt!
Men jag ska inte gnälla, jag fick tre bonus kilometer, och 50% mer för pengarna. Dessutom i ett härligt spontant skånskt ösregn som krävde lite kreativitet för att skydda iphonen från en tidig död. Här är receptet:
- Ta av strumpan
- Lägg telefonen i en förvisso småsvettig strumpa
- Knöla ner strump-telefonen i spibeltet
- Dra ner spibeltet innanför brallorna
- Dra tröjan över…
Det höll. Och trots att varenda millimeter av mig var blöt när jag kom fram var telefonen nästan torr. Med doft av fotsvett…
8 Kommentarer
Rund är också en form!
14 juni, 2016 kl 20:40Haha! Lite stink kan man leva med. En död ajfön är värre! :-o ;-)
Anna
15 juni, 2016 kl 08:35Ja hur skulle man ens överleva? :)
traningsgladje
14 juni, 2016 kl 21:19sjukt tråkigt med dålig skyltning, jag hade en liknande upplevelse idag – och minns också när jag sprang fel på skåneleden pga skyltar som pekade otydligt vid vägskäl…
Anna
15 juni, 2016 kl 08:35Så störigt! Jag förstår inte hur svårt det kan vara. Bättre med för många skyltar än för få! Och allra bäst om de pekar åt ett håll där det finns en väg…
Christian
14 juni, 2016 kl 21:41Min första Android-lur dog drunkningsdöden under ett bibliskt skyfall. Sedan dess köper jag bara IP-klassade telefoner som tål att vara utomhus. Dit har tydligen inte teknikutvecklingen nått på andra sidan Atlanten, men så länge en svettig strumpa fungerar är det väl bortkastade pengar ?
Jag surar ibland över dålig skyltning – och bristande underhåll – längs Skåneleden, och känner mig så småsint; vad har jag för rätt att kräva markeringar och hela spänger i skogen? Men nu är det ju en markerad led, inte obanad terräng, och då lurar man folk en smula när det är undermåligt utfört. Det är grymt irriterande att inse 5 minuter efter ett vägskäl att det nog inte finns några markeringar längre, och fundera över om man måste gå tillbaks igen. I-landsproblem, absolut, men likförbannat upprörande ☺
Anna
15 juni, 2016 kl 08:39Svettig strumpa var värsta grejen. Fast en plastpåse hade kanske varit fräschare. Men det funkar inte vid spontana och oförutsedda störtskurar. Strumpa har man alltid med sig :)
Dålig skyltning är ett upprörande i-landsproblem men det blir lite tjatigt att stanna och leta hela tiden. Sånt får man nog av på orienteringen :)
Anna Jansson
14 juni, 2016 kl 22:35Älskar ändå kreativiteten när det börjar regna!!
Anna
15 juni, 2016 kl 08:41Eller hur! Allt för att rädda en kär pryl :)