Ego

Resultat: jag är man och en dieseldriven filbunke

Idag har jag och Fredrik varit hos Mattias Reck för besiktning. Som uppvärmning gjorde vi varsitt Åstrands submax-test innan vi gick loss på de tuffare grejerna: Padillatest på cykel för Fredrik och fälttest löpning (tusingar) för mig. Med stick i fingret och allt.

DSC00562

Fredrik var först ut och klarade sig med bravur. Testvärde 66 på Åstrand. Resultatet på Padilla har vi ännu inte fått.

Sen var det min tur. Efter första försöket på Åstrand blinkade datorn FAILED. Pulsen hade varit för låg och vi fick försöka igen med ökat motstånd. När pulsen fortfarande inte ville stiga gjordes ytterligare ett försök att vrida på motståndet – men det funkade inte! Det visade sig att man inte kunde öka motståndet mer när man var tjej och Mattias fick ändra inställningarna. Nu var jag plötsligt Anders 52 kg och MAN. En liten, liten manlig räka. Men det funkade och motståndet gick äntligen att öka. Testvärde 77 och en kniv i hjärtat på den riktiga mannen i familjen…

DSC00554 DSC00555

Ombyte till löpkläder och sen ut i det fina vädret. Framför mig hade jag en uppmätt kilometerlång sträcka på asfalt. Och motvind. Motvind är mitt öde denna vår…

DSC00557

Första kilometern skulle springas i långpasstempo, andra i snabdistanstempo, tredje i tröskelfart och fjärde med gasen i botten.  Efter varje kilometer kollades hastighet, puls och mjölksyranivå i blodet. Därefter en kilometer jogg till nästa arbete. Sist ut var en kortare sträcka ösa-ösa-fart för att pressa upp mjölksyran i skyarna. Den landade någonstans i höjd med hatthyllan….

Har ännu inte fått resultatet men slutsatsen han kunde dra direkt är att jag är en dieselmotor och ingen raket. Mina muskler består sannolikt till största delen av långsamma muskelfibrer och jag har inte förmågan att bilda jättehöga halter av mjölksyra.

Mitt hjärta är vältränat och det är inte det som begränsar mig. Snarare ska jag träna kortare intervaller i hög hastighet med bibehållen teknik. Satsa på bättre löpekonomi.

Så var kommer filbunken in? Filbunke är man visst när pulsen ligger på 66 under promenad…  That’s me!

Nu väntar jag på resultaten i skriftlig form. Ska bli spännande. Återkommer med dessa resultat samt en film från mitt äventyr.

5 Kommentarer

  • Svara
    BoelMaria
    15 april, 2010 kl 16:57

    Skönt att foten verkade hålla!

  • Svara
    askan
    15 april, 2010 kl 18:46

    Prova Anders 87 kg nästa gång? Kul med tester!

  • Svara
    Anna (Orka mera)
    15 april, 2010 kl 20:48

    Boel – jag kände ontet i morse när jag gick. Sen när jag skulle springa var det helt borta. Glömde liksom bort att tänka på det i all uppståndelse. Får se hur det känns i morgon!

    Askan – det ska jag göra. Så slipper du :)

  • Svara
    Magnus
    16 april, 2010 kl 08:06

    Vad kul att ni har varit hos Mattias! Kändes väl tryggt med lite skånska antar jag:) Är det månne Särö-leden du springer på? Isf blir det otroligt vackert utåt Askim längs vattnet!

    M

  • Svara
    Anna (Orka mera)
    16 april, 2010 kl 08:09

    Magnus – ja det var jättespännande! Vet inte vad jag sprang på, men när du säger det undrar jag om jag inte sprang förbi en skylt som pekade mot Askim. Jag såg annars mest asfalt när jag sprang…

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.