Alltså racedots. En fantastisk uppfinning. Små magneter att fästa nummerlappen med, så man slipper ta hål i favorittröjan. För det är ju gärna den man springer i när det vankas lopp. Fantastisk i teorin, men med små magnetiska fadäser i praktiken… Magneterna är nämligen grymt starka. Jag är glad att jag inte kramade någon annan med racedots för då hade vi förmodligen fastnat och fått springa tandemlopp… Anyway så här var min racedot-dag: 1) Ska fästa nummerlappen. Sitter vid skrivbordet, och vad jag inte vet är att mitt skrivbordsunderlägg är magnetiskt. Dottarna flyger ur händerna på mig och sätter sig på skrivbordsunderlägget. Lyckas slita loss dem bara för att återigen tappa taget och pang ner i underlägget igen. Proceduren upprepas minst tio gånger för de fyra dottarna som ska på. 2) Ska ta på tröjan. Smyger den försiktigt över huvudet och PANG sitter uppedottarna i hop med motsvarande nere-dottar. Nummerlappen buktar ut och plötsligt har min kupstorlek ökat ett par nummer… Lärdom: ta på tröjan INNAN dottarna. 3) Ska gå in i bilen. På väg in går jag lite för nära. PANG, så sitter jag fast i dörrkarmen. 4) I startfållan. Ena hörnet på nummerlappen har slitit sig. Förmodligen i … Fortsätt läsa Racedots – en spännande eftermiddag