Som svar på Johanna.

Underbart ju! Då känns det som vi är på fika-banan båda två. Jäkla Corona som ska sätta käppar i fikahjulen när man äntligen börja känna doften av cappuccino och crosse. Men så fort man får så kör vi!
Och foten alltså. Jag kan inte sträcka i fotleden. Om man sitter på knä med fotryggarna i marken och rumpan på hälarna så går det liksom inte att få ner vänster fotrygg i golvet. Så jag ska jobba på det…

Som svar på ingmarie Nilsson.

Det är underbart att kunna springa lite igen. Fast jag blir rädd för mig själv när jag försöker dra på lite fart. För jag har ingen kontroll över mina kroppsdelar. Som om all koordination liksom försvunnit. Eller så har jag aldrig haft någon…

Som svar på Sten-Åke Persson.

Alltså sitta på knä med fotryggarna mot marken och rumpan på hälarna. Rörligheten i vänsterfoten tillåter inte det just nu. Kan inte vinkla foten så :(

Det går ju åt rätt håll! Och jag sprang en mil i bokskogen utan fotkänningar! Fikalöpning så snart restriktionerna släpper? 😃 men jag undrar över vad sitta på knä ska göra för rörligheten i fotleden?

Viktigast är att du kan springa ö h t och att det är på väg åt rätt håll. Ledband blir alltid uttänjgda efter en stukning

Va då sitta på knä nu måste du förklara