Sökresultat för

skåneleden

Skåneleden 2020

Skåneleden Olofström-Osby. Dag 3.

Postat 10 augusti, 2022

Vandringens tredje dag ska visa sig bli vattenlös och vattenfylld på samma gång. Ont om vatten i flaskorna men desto mer från ovan!

Sista biten mellan Glimåkra och Osby är betydligt mer lättvandrad än de två tidigare dagarna. Det är nästan bara grusvägar och större stigar. Vi höjer promenadhastigheten till aldrig skådade höjder och hinner hela 10 kilometer innan första kafferasten. Då har vi ändå hunnit titta på gården i Bosarp och läst historen om hittebarnet som visade sig vara ett troll…

Vi har inte orkat ta den 1,2 kilometer långa omvägen tillbaka till friluftsbadet för vatten, utan fått välja mellan kaffe eller vatten. Ja ni fattar. Det blev kaffe. Därför är vi lite torra i halsen.

I övrigt slipper vi vara torra. Idag är dagen det ska regna. Fast bara skurar. In i det sista försöker vi undvika plocka upp regnjackan och ta skydd under träd. Det går så där. Regnet strilar ner i nacken och jag får låna Fredriks keps och sätta den bakochfram. Har sällan känt mig så cool…

Men det håller inte hela vägen. Till sist åker kläderna på och Fredrik blir gnällig. Så som han blir när han blir överkokt. För att lätta på stämningen börjar vi sjunga sånger. ”Ett gammalt fult och elakt troll” känns lämplig i dessa hoods, men vi kommer inte ihåg hela texten. Medan Fredrik jagar vatten i brunn som inte finns googlar jag sångtexter. Här är den för er som undrar:

Anyway. Leden som hittills passerat öppna fält, hagar, åkerlappar och böljande skog mynnar nu ut vid Osbysjön. Vi har bara någon kilometer kvar till stationen i Osby men innan dess ska vi unna oss en lunch på Paus vid sjökanten.

Paus är det mest fantastiska ställe och beachfeelingen är total. Vi sitter i ett uterum byggt av lastpallar och det är bara en surfingbräda som saknas för den kompletta känslan. Det är en timme till tåget går men i den gigantiska soffan kan vi sträcka ut och ligga raklånga precis så där som man förtjänar efter 83 kilometers vandring.

Ett underbart slut på en fantastisk vandring.

För dag 1 och 2 – läs här och här!

Skåneleden 2020

Skåneleden SL1 Olofström-Osby. Dag 2.

Postat 9 augusti, 2022

Jag har sovit som en stock på den (säkerligen superdyra) nya madrassen och nu är kroppen redo för en ny dag. Och 31 nya kilometer. Men först gröt.

Det där med påsgröt är tufft när man är gröt-taliban och äter enligt EXAKT samma recept varje dag. Men jag har hittat en som funkar. Om man lägger till salt och hackade paranötter…

Fredrik har valt en annan som har lite mer energi, men det beror endast på tre gånger mer havregryn. Det tar honom en halvtimme att svälja sina 3 dl havregryn i form av en tjock seg massa.

Dag 2 är dagen det inte händer så mycket. Det ser likadant ut som igår. Jag har omotiverat ont i vänster axel och undrar varför. Det visar sig att Fredrik packat både tält och vattenflaskor till vänster och fluffiga sovsäckar till höger. Jag har slagsida.

Till förmiddagskaffet inser vi att det inte finns en enda grej i skafferipåsen som vi är sugna på. Bars i all ära men allt smakar sött och vi vill bara ha ostmackor. Och leden passerar ingen civilisation! Digestivekex med torrostade nötter får duga.

Två timmar gjorda av dagens åtta och vi får ta till sommarpratarknepet igen. Marie Agerhäll känns hoppfullt. En komiker ska nog kunna hålla liv i oss. Men riksbankschef Stefan Ingves alltså… känns inte ryggsäcken ännu tyngre nu?

Fast båda funkar. När huvudet är trött är det skönt att slippa tänka själv. Maries prat är en enda låg nostalgitripp som i ett nafs tar oss ända till lunchen!

Under eftermiddagen börjar muskeln i framsida underben att smärta. Jag blir nervös. Axlar kan göra hur ont de vill, de springer jag ju ändå inte med. Men underben…  Börjar gå konstigt för att avlasta. Och tvingar till mig en superlång vila vid eftermiddagskaffet. Raklång i den grönaste mossa.

Sista biten in mot Glimåkra tänker vi bara på pizza och våfflor. Om möjligheten att en våffelstuga bara ska uppenbara sig. Eller skulle man kunna betala en random tonåring för att åka och hämta en pizza, och komma upp till Trollbackarna där vindskyddet står…?

Det finns inga tonåringar i Glimåkra. Inga våfflor heller. Men en trollskog som man blir lycklig av!

Det är troll på skyltar, stentroll på marken och – enligt skyltarna – även riktiga. Men jag är mest rädd för varg. De ska ju tydligen hänga i krokarna.

Den natten sover vi med kniv i tältet….

För info om utflykten och vandringen dag 1 – läs här!

 

Aktuellt Skåneleden 2020

Skåneleden SL1 Olofström-Osby, dag 1

Postat 8 augusti, 2022

Vi är i mål efter tre dagars vandring på Skåneleden mellan Olofström och Osby. Först en bit in på första dagen inser vi att 83 km är ganska långt om man snittar 3-4 km i timmen…

Etapp: 3A+4 (Olofström–Brotorpet), 5+6 (Brotorpet– Glimåkra) och 7 (Glimåkra-Osby)

Hur: Tåg till Olofström och hem från Osby. Tre km promenad från tågstationen i Olofström till Skåneleden. Inklusive en liten omväg via Renates bageri.

Svårighetsgrad: Etapp 3A är kuperad och klassad ”utmanande” av Skåneleden. Promenadtempo ca 3,5 km timmen… Etapp 4-6 medel med en del kupering blandat med grusväg. Glimåkra-Osby mestadels grusväg och större skogsstigar.

Första dagens vandring ska ta oss från Olofström till Brotorpet. Med på resan: tre dagars frystorkad mat, två ton vatten och ett halvt skafferi med nödproviant. Ändå har vi missat allt vi kommer att bli sugna på. Men det vet vi inte då…

På Renates bageri fyller vi dessutom en gottepåse till första dagens eftermiddagsfika, och det är då Fredrik börjar sina språkliga konstigheter som ska förgylla vår tillvaro. Bland flådiga bakelser och kladdiga skapelser säger han med eftertryck att ”vilka kakor man köper är en kombination av hur de går att ta med sig”.   Fortsättningen av kombinationen kommer aldrig….

Anyway. Bageriet var en omväg men med facit i hand värt det. Att lyxa i skogen är dubbel lyx.

Skåneleden

Vår strategi är två timmars vandring mellan mat och/eller kaffe. Då har vi alltid något att se framemot. I början går två timmar fort. Dag två är det en evighet…

Skåneleden

 

Det är på vår första kaffepaus vi inser att vi glömt muggarna hemma. Sovsäck, tält, whatever, men alltså kaffemuggarna!! Det är kris. En snabb googling och vi har lärt oss att PET-flaskor tål 70 grader men Nalgene tål 100. Resten av turen dricker vi kaffe i vattenflaska.

När vi kommer in i skogen börjar kuperingen. Det är brant som attan men allt är förlåtet, skogen är så där underbart mjuk, mossig och grön. Stigen snirklar runt sjöar och förbi stora stenar. Som alltid i början av en vandring stannar jag och fotar. Allt. Kanske är det därför det går så sakta? Eller är det hallonen och blåbären som tvingar oss att stanna. För en helt ny dimension av småätande.

Skåneleden

Skåneleden

Lunch äter vi klockan fyra i Bökestad. Det kan vara världsrekord för en som vanligen äter lunch någonstans mellan 11:55 och 12:01…

I vindskyddet finns ett sällskap på tre personer. De dukar upp JÄTTEN-kex, kaffe, öl och gitarr. Planerar middag och kvällsdopp. Vi äter lunch. I vetskap om att vi har 4,5 timmars vandring kvar…

Så tar han upp gitarren och börjar spela. Till tonerna av The Unforgiven sväljer vi våra sista sojabitar och önskar att vi kunde få ta honom med oss. Eller bara lägga oss ner och förklara första dagen slut. Njuta av gitarrspelet. Men vi gör ju inte så, vi ska ju alltid gå hela vägen in i kaklet…

Skåneleden

Den vackra naturen till trots blir vi mättade. Mättade av skog, mättade av branta backar och mättade av våra egna samtal. Det är dags att plocka fram en sommarpratare. Internet är svajigt och det har tagit oss åtskilliga kilometer att få det nerladdat, men nu är det dags. Det är nu vi ska få lära oss om Tensta Gospel Choir och hur det är att vara strippa.

Vid sjutiden dricker vi kaffe och äter nötmazarin. Eftermiddagsfika när andra äter efterrätt. Då har vi exakt två timmar kvar, inklusive vattenrening av bättre skånskt sjövatten, innan vi får slå upp vårt slott i skogen.

Skåneleden

Fredrik som har köpstopp på friluftsprylar pillar finurligt fram något ur ryggsäcken, då när ryggen känns som snedast och axlarna i höjd med fotknölarna. Han säger att han har köpt nya lyxiga, tjocka luftmadrasser så att vi ska sova som kungligheter. Just då bråkar jag inte om brutet köpstopp, det känns fantastiskt att få sova gott. 31 km till samlingen. I morgon väntar 31 nya…

Skåneleden

Aktuellt

Spontanfredag på Skåneleden

Postat 16 juli, 2022

Hade tänkt att gå på Body Pump men får löpfeeling. Snörar på mig skorna för en superspontant långpass och ger mig av. Med en ny app i mobilen där färdvägen finns inläst. För att Fredrik på något sätt vill försäkra sig om att jag ska komma fram. Jag har 21 km transportlöpning till starten på Skåneledens etapp 20 mellan Falsterbokanalen och Falsterbo camping. Totalt kommer äventyret att bli 30 kilometer, för att bocka av endast 8 kilometer i klubbens Skåneledenutmaning! Men värt ändå. Är det fredag så är det.

Vägen mellan Hyllie och starten i Höllviken är rakt fram. Möjligen någon enstaka mindre knix på vägen men inte ens jag kommer fel. Man måste vara lättroad för att tycka att det är en rolig väg, men jag är ju just det – lättroad. I det monotona finns all möjliget att låta tankarna snurra och lösa världsproblem. Eller bara stänga av hjärnan och småsova bort några kilometer.

21 kilometer rakt fram med sidvind/motvid är en skön uppvärmning. Sen börjar äventyret.

Första kilometern av etappen är fortsatt asfalt längs Falsterbokanalen. Men Fredrik har varnat mig så när vägen övergår i sandstrand stannar jag och fyller på med energi. Nu väntar ett par kilometer tung sandlöpning och humöret behöver vara på topp. Jättetopp.

Det finns ingen del av sanden som är packad. Bara löst och fluffigt. Känslan av att bara glida omkring i sanden och att aldrig komma fram tär på humöret. Jag börjar känna mig uppgiven. Ska ju på middag hos svärisarna, tänk om maten kallnar…

Ser i min app att landet snart tar slut och att jag ska få komma upp på fast mark vid Ljunghusens golfbana. Jag firar i tysthet innan jag inser att det inte var något att fira. För när sanden tar slut tar vinden vid. Det blåser vindar som liksom bara finns i Skåne. Jag kommer inte fram här heller.

Plötsligt ser jag en miljon kor på stigen. Är så så trött på motvinden att jag inte ens orkar bli rädd. Låtsas att jag är livsfarlig och springer förbi utan att möta deras blick. När jag kommer in mot campingen och bebyggelsen får jag äntligen skydd mot vinden och får en sista skön kilometer till busshållplatsen Skanör Haga.

Bussen är full och den enda platsen som är ledig är vänd mot resten av församlingen. Och dessutom upphöjd. Det känns som jag sitter på en scen med min saltiga panna och mina genomsvettiga kläder. De piffiga människorna direkt från Falsterbo Horse Show tittar lite konstigt men jag låtsas som det regnar. Lite salt i pannan är väl helt normalt på fredag kväll?