Alla fel

Det är lite missvisande att illustrera jordens mest kaotiska morgon med en helt fantastisk soluppgångsbild. Men så blir det. Det var kanske just den bilden på näthinnan som gjorde att jag inte bara cyklade hem och begravde mig under filten…

Här är morgonens alla fel. I kronologisk ordning.

05:15. Upptäcker att termometern står på 6 grader. SEX GRADER?!? I min vildaste fantasi kan jag inte lista ur var kläder efter väder finns. Stressar runt och hittar faktiskt allt till slut. Inklusive skoskydden som ska få en betydande roll för morgonens fortsatta misär.

06:00. Kan med nöd och näppe klicka i skorna. Ett problem som ibland uppstår när skoskydden är i vägen för själva fästet. Jag som ändå varit supernoga när jag tog på dem. Håller tummarna för att jag ska slippa klicka ur så många gånger.

06:01. Kommer på att jag har glömt att sätta på baklampan. Måste stanna och klicka ur. Efter en minut…  Får bråka för att få i foten igen men det går.

06:05. Svänger österut. Rakt in i soluppgången. Ser INGENTING och tvingas cykla i typ 2 kilometer i timmen i nerförsbacken. Samtidigt livrädd för att bilar bakifrån inte kommer att ha en chansa att se mig. Trots den gula jackan!

06:15 Måste stanna och fota den där soluppgången. Trots att jag får klicka ur foten. Det får vara värt det. Tänker jag först. Tills jag fortsätter bråka med foten. Det GÅR inte att klicka i. Lossar pedalen och ser att det är fullt med grus överallt. Från någon instagram-utflykt utanför vägbanan. Måste pilla ut det men har inget att pilla med. Provar glasögonskalmen och piggen på gps-klockarmandet. Funkar sådär. Bara ett envist barr som vägrar att lossna. Med möda går det ändå att klicka i.

Genom hela rundan har jag maximalt oflyt. Hamnar bakom supersega traktorer och får bromsa bort all fart i nerförsbackarna. Behöver stanna i varenda korsning för att en av dagens tre passerande bilar råkar komma precis samtidigt som jag. Och den där tantcyklande tjejen på fel sida vägen som tvingar mig att stanna. För att inte kunna sätta i foten igen. Med ena foten urklickad och med ett vänsterben som får göra hela jobbet lyckas jag av misstag komma upp på en trottoar. Väl där uppe f¨år jag snällt följa den genom tunnlar och via skolbarnens E4-cykelväg för att ta mig hem i långsammaste möjliga takt.  Genom ett Kävlinge vars omgivande åkrar för dagen pimpats med extra illaluktande gödsel.

När allt har gått fel känns det skönt att komma hem. Blåsa faran över.

Ställer mig i duschen bara för att konstatera att det är stopp i avloppet. Medan vattnet sipprar ut i hela badrummet försöker jag med schampoo i ögonen att pillra upp locket och lyfta på filtret. Går så där. För jag har frusna fingrar och dålig koordination. Och hårspänne är tydligen inte rätt verktyg. Dessutom vill jag inget hellre än att strunta i alltihop brassa på stekhett vatten….

Lyckas till slut få undan vattnet och är snart redo för jobbet. Ska bara hinna ta på mig trosorna bak och fram först.

Ja ni ser. Alla fel på en tisdag. Eller om ni så vill: välkommen september!