Aktuellt

Årets Halmstad. Och konsten att ta kisspaus när man precis utlöst ett inbrottslarm…

Vi ska cykla den årliga turen till Halmstad men utgången är oviss. Gårdagens springförsök totalkvaddade foten och jag har inte kunnat stödja på den sedan dess…
Canyon cykel

Men cykel är tillåtande. Man kan i det närmsta vara en skrothög av trasiga kroppsdelar och ändå cykla! Så det är värt att chansa. Jag har förberett både mig själv och Fredrik på att cykelturen kanske tar slut innan vi ens kommit ut från kvarteret.

Upptäcker fort att det funkar att cykla. Som alltid. Det är runtikringet som blir problem. Jag kan inte klicka ur foten utan Fredrik får bända loss den när vi stannat. Jag kan inte gå i cykelskor. Jag kan inte lasta på vikt på onda foten i ett frånskjut när vi ska korsa vägar efter stoppskylt. Därför blir dagens utmaning att stanna så lite som möjligt.

Men plötsligt kommer en bom som tvingar mig att stanna och kliva av. Bocka mig ner och krypa under. För att komma till vägen som GPS:en vill. Det är ett konststycke som kräver maxkoncentration. Kanske tänker jag att det ljud som plötsligt uppkommer är någon slags fanfar över min bedrift, fast alltså…det låter mer som ett inbrottslarm!!!

Vi kommer till en ny bom och får göra om proceduren för att ta oss förbi. Vänder mig om och läser ”Fabriksområde. Obehöriga äger ej tillträde”.

Blir nervös av tjutandet och väntar mig polisutryckning extra allt. Är beredd att lägga i en högre växel. Då ser jag att Fredrik ställt sig i en buske för att lätta på trycket… Hur tänkte han nu?

Ser rubriken framför mig. Aftonbladets löpsedel. ”Cyklist ertappad med brallorna nere”

Glömmer foten och slänger mig upp som värsta Fantomen på cykeln. Och slutar inte trampa förrän larmet tystnat i fjärran…  Hallandsåsen som väntar  lyckas inte uppbringa ens i närheten så hög puls!

Cortado halmstad

I Halmstad är vi ensamma. På en av de typ tre soliga dagar sommaren 2020 har att bjuda, är folk på stranden. I staden råder det totala lugnet. Ingen kö till kaffet, och inga flanerande semesterfirare i vägen när vi cruisar genom stan i jakten på glass.

Riccardos glass

Cyklingen till Halmstad var lätt. Utmaningen är tågresan hem, och alla förflyttningar mellan perronger med cykel och stukad fot i cykelskor. Hade fasen varit lättare att cykla tillbaka…

Men det tar vi nästa gång!

7+

2 Kommentarer

  • Svara
    Gert
    2 augusti, 2020 kl 10:59

    Hoppas foten snart mår bra.Cykla med det där böjda styret ser väldigt obekvämt ut.

    0
    • Svara
      Anna
      3 augusti, 2020 kl 07:28

      Foten verkar ha ett tag kvar tyvärr. Men cykla funkar superfint! Styret är inget problem, det är värre med cykelskor….

      0

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.