Vi ska cykla till Helsingborg för en kaffe på Bruket Kaffebar. Och vi har en Söderås på vägen…
Dealen när vi cyklar tillsammans är att Fredrik väntar in mig på toppen av backarna. Där brukar hinna stå ett tag, pilla lite navel och ta några snygga bilder på mig med tungan på framhjulet. Men idag är inte saker som de brukar…
I första backen cyklar jag helt oväntat ifrån honom och missar därmed min första chans till ego-actionbild i uppförsbacke.
Kommentaren när han kommer ifatt är att det bara finns EN sak som avslöjar att jag inte är en riktig cyklist. Att jag har spi-belt. Jag ser ut som ”kusinen från landet som lånat en cykel” och det känns tydligen förnedrande att bli frånåkt av en sån…
Pillar in bältet under tröjan. Hellre det än att fis-köra i backarna för att undvika förnedringen… Det funkar. Från och med nästa backe känns det tydligen mer ok att bli frånåkt av sin egen fru.
I en evighetslång backe på 4 kilometer skapar jag en så stor lucka att det är jag som får stanna och fota! Hur bakvänt är inte det?
Så ni får ingen bild på mig när jag kämpar i backe med snor på tröjan. Det blir en fikabild. Eftersom Fredrik hann svälja hela mackan innan jag var halvvägs. Känns tryggt att han fortfarande är snabbast på nått….
4 Kommentarer
ingmarie Nilsson
28 juni, 2020 kl 22:01Men jäklar! Du är så grym!!!
Anna
29 juni, 2020 kl 22:25Eller är det den andra cyklisten som jobbat lite för mycket och cyklat lite för lite på sistone :D
Ida
28 juni, 2020 kl 22:27Bra jobbat, du är stark! Hade Fredrik kanske träningsvärk idag? Det hade jag och några till så det kan han alltid skylla på :)
Anna
29 juni, 2020 kl 22:25Ja det hade han! Och jag också :D
Tack igen för ett grymt pass, kommer att sakna dem!