Alltså Lucialöpningen i Stävieskogen är en av årets höjdpunkter. Så mycket trevliga löpare. Så många snajsiga outfits. Så mycket glitter.
En av tomtarna har bråttom i starten. Rusar före och missar första pilen in till höger. Medan han fortsätter rakt fram skriker klungan i kör: TOMTEN! Men tomten hör inte. När vi ropat ordet TOMTEN en fyra-fem gånger reagerar han och inser att han kommit fel. Man kan misstänka att det inte var den riktige tomten, utan någon som var utklädd… För den riktige hade väl ändå lystrat till sitt namn?
En annan tomte kommer vilse. Och när lussebullarna nästan är helt slut ser vi en pannlampa komma genom skogen. På väg genom grenar och över vattendrag. En tomte på vift. Som sprungit 11 km istället för 6.
På en lucialöpning kan allt hända. Man kan till och med få en semla. Av en löpare som inte alls förstått att man inte får äta semlor på den här sidan nyår. Men vad fasen, det var jättegott. Och lussebullen kan jag ju ta till sommaren. Nu när jag ändå börjat gå utanför boxen.
4 Kommentarer
A-mamman
13 december, 2019 kl 11:29Men sluta, kan inte tänka på varken tomtar eller löpning när jag ser SEMLA på bild!
Anna
13 december, 2019 kl 12:52Nej semlor gör en onekligen ofokuserad! Och snart får man äta dem utan att skämmas. 19 dagar kvar….
Hannas krypin
13 december, 2019 kl 16:17Men vilken rolig runda. Jag skulle så gärna vilja hänga med på en lucialöpning. Semla och lussebulle får man äta när man vill.
Anna
14 december, 2019 kl 07:21Du är välkommen nästa år. Stävie ligger jättenära till allt… :D
Semla får man äta när man vill om man råkar bli bjuden. Annars är jag traditionsenlig gäller semlor. De får inte heller ha nutella eller jordgubbar i sig eller vara formad på konstiga sätt :D
Lussebullar vill jag nästan aldrig äta på andra årstider. Det finns ju så många mindre torra bakverk :D