Alla ska springa Köpenhamn halvmarathon. Jag är typ ledig. Har inget planerat. Det ska bli sol och 16 grader och Köpenhamn är en timme bort…
Så jag blir lite sugen. Fredrik tittar på mig med sin strängaste min och säger att det är korkat. Det vet väl jag också. Men ändå….
Av en händelse råkar jag googla Köpenhamn halvmarathon och blir nästan glad när jag ser att det är fullt, stängt och utom räckhåll. Nu slipper jag frestas mer. Jag kan teoretiskt istället åka över, dricka en massa dansk cappuccino och heja på alla som springer. Få revansch på min hejarklacks-fail från i lördags. Det är ju en lysande idé. Så sparar jag på min lite trötta hälsena.
Kommer till jobbet dagen efter. En kollega har ont i tån. OCH en startplats på halvmaran som han inte kan använda. Bortskänkes till bättre behövande.
Jag stålsätter mig. Jag ska inte. Tror jag. Men om jag provspringer lite ikväll och allting känns tipptopp kanske jag kan ompröva mitt beslut. Bara jogga runt lite och insupa atmosfär.
Förnuftet vs oförnuftet. Det eviga kriget…
4 Kommentarer
ingmarie Nilsson
10 september, 2019 kl 23:21Förstår att det lockar, och du klarar det säkert galant, men kanske smartare satsa på eget långpass och sen insupa atmosfär genom att heja? Och dricka finkaffe. :-) Om det bara är atmosfären du vill åt vill säga. :-)
Anna
12 september, 2019 kl 08:24Jag veeet. Jag ska inte. Min hälsena säger det tydligt. Fast ändå. Så underbart lockande!
Emma
11 september, 2019 kl 18:59Såklart det lockar! Kör på samma upplägg som för hbgm men kliv åt sidan och njut kaffe när det inte känns hundra!
Jag lyckades ta mig igenom sthlm halvmara och är inte utdömd av sjukgymnast, rådet var: stretcha mer och spring bara tills det gör ont men inte längre,det receptet kan jag leva med! Prehab före rehab✌🏻
Anna
12 september, 2019 kl 08:25Ja det är helt sanslöst lockande. Men jag har bestämt mig för att inte chansa. Hälsenan är helt galet stel. Vill liksom inte dra på mig något inför vintern. Vintercyklist tänker jag nämligen INTE bli. Där går gränsen :D