Spradat!

Trodde sommaren var över och förbi. Men när termometern visade 25 grader fick jag tänka om. Jag tänkte SPRADA.

Egentligen är det en väldigt konstig tanke för att vara producerad av mig. Mitt löpsällskap är noga med att dubbelkolla att hon förstått mitt förslag rätt. Jag bada?

Det tar förmodligen längre tid för mig att komma i vattnet än att springa de fem kilometer som utgör själva förrätten. Men när jag ner överlevt de första sekunderna, tappat andan och fått tillbaka den, känns det riktigt fint. Och jag tänker att höften säkert mår bra av köldchocken.

Enligt väderprognosen ska det nog hinnas med lite mer crazy äventyr innan vi skriver höst i kalendern. Kanske kan man bada sig i form till maraton?