Det närmar sig raceday. Det är 14 timmar kvar till start. Och jag ska pastaladda…
Egentligen är allting precis som vanligt så här dagen före:
Jag kan inte bestämma vilka kläder jag ska ha och har lagt fram hela garderoben in case of…
Jag uppdaterar SMHI minst en gång i timmen. Men nu börjar det ge resultat, regnet smyger sig undan!
Jag har laddat klockan.
Skillnaden är att valet står mellan dunjacka och regnjacka. Gummistövlar eller vinterskor. Och det faktum att jag aldrig kommer behöva bemöda mig med att sätta nummerlappen rakt. I morgon är det andra som får fightas med nummerlappen. Och som vanligt är jag lite avis. Men jag ska också ha skoj.
Jag ska heja till jag blir hes, dansa med ett lejon och springa intervaller mellan funktionärsuppgifterna. Jag ska se trötta, glada, peppiga, stolta och nöjda människor. Undra varför musiken spelar för sakta och förbanna mig själv för att jag aldrig lär mig hur teknik fungerar…
Det är nära nu. Raceday. Och jag är peppad så in i bängen.
2 Kommentarer
Mariette lorshag
2 mars, 2019 kl 19:02Lycka till med att ”bara stå brevid” mariette
Johanna
3 mars, 2019 kl 17:11Det verkar ha vanligt succé i vanlig ordning! Sååå trist att inte ha varit med idag. Nästa år tänker jag minsann inte jobba (även om det var kul att spela föreställning idag)!