Ska ta en vårig springbild på dagens eftermiddagsrunda. Förutsättningarna är perfekta. Solen är framme OCH jag har en privat-fotograf med mig. Fredrik that is. Fotograf var kanske överdrivet…
Jag flyger i löpsteget, så långt är allt rätt. Men varför har jag buffen ut och in? Varför sticker det öppna spi-beltet med det skrikturkosa blixtlåset ut under jackan? Och varför har jag inte knutit byxorna….? Men man får väl vara glad att man stängt bröstfickan och inte glömt tightsen. Eller nått.
Varför vi sprang? För att vi lämnade dotter på flygplats och råkade hitta en skog på vägen. Att vi var världens pinsammaste föräldrar som klampade in på Sturup i tights fick hon leva med. Men det var visst mer pinsamt med pappa i tights än mamma.
Jag tycker hon ska vara glad så länge vi inte börjar med swimrun. Våtdräkt på flygplats måste vara mycket värre!
9 Kommentarer
Märta Johansson
17 februari, 2019 kl 18:58Tänk om ni var brottare! Som hon hade fått skämmas då :-D
Anna
18 februari, 2019 kl 21:09Haha, ja jösses! Kanske ska börja fundera på att byta karriär… :)
Helena
17 februari, 2019 kl 22:45Tycker ni skall fejka nyligen avklarat swinrun när hon kommer hem igen och behöver hämtas :-D
Anna
18 februari, 2019 kl 21:10Fejka gör jag gärna. Bara jag slipper bada :)
Ingmarie
18 februari, 2019 kl 04:19Skämmas? Varför då?
Och hade u inte nämnt ”felen” hade jag aldrig ens sett dem! :-) Så jag kanske är världens sämsta bloggläsare. ;-)
Anna
18 februari, 2019 kl 21:11Nej du är världens bästa bloggläsare ju! Bara lite blind :)
Ingmarie
20 februari, 2019 kl 05:42:-)
Anita
18 februari, 2019 kl 10:31Men du är ju en proffsbloggare! Den bästa löparbloggen tycker jag, jag blir så glad och sugen på att springa när jag läser dina inlägg :)
Anna
18 februari, 2019 kl 21:11Men ååh, tack! Vad roligt att höra <3