Att driva träningsnördig blogg vid förkylning är ingen lätt uppgift. Inga spejsade löprundor att beskriva, inga flashiga tröskelpass att skryta med. Inga vilsespringningar eller glömda ombyteskläder att förgylla er tillvaro med.
Med idag jag gjort framsteg. Jag orkade gå alla sex våningar på jobbet utan att stanna, och hann upp innan näsan svämmade över av snor (det gjorde den lagom till hälsningsfrasen till kollegorna). Jag har också tagit en promenad i det våriga vädret.
Fast alltså promenader i all ära, men det är ju inte alls lika kul. Kolla på de här bilderna och tänk att du sprungit i stället. Hade det inte varit snäppet vackrare ändå?
En evighetslång asfaltraka är nog bara vacker precis när man springer. Annars är det kanske inte jättekul.
Vad som är kul är dock det som stod innanför dörren när jag kom hem:
Lyllos alla som får en sån!
4 Kommentarer
Hannas krypin
1 mars, 2019 kl 18:44Jag vill också ha den medaljen! Blev så sugen på att åka ner till Skåne och rejsa och sedan få den här härliga medaljen.
Anna
1 mars, 2019 kl 21:58Du hinner :)
A-mamman
1 mars, 2019 kl 20:18Lite bra timing ändå, att bli krasslig till det lopp du INTE ska springa. Men krya på dig!
Anna
1 mars, 2019 kl 21:58Eller hur! Lite har jag allt tänkt till :)