Lundarundan 2018

Jag har tipsat om Lundarundan förut, foto-orientering när det som bäst. Idag var det dags igen, för att hinna bocka av 2018 års upplaga innan årtalet känns helt förlegat…

Jag har Fredrik med mig som sällskap. Han har lovat att jag ska få sköta orienteringen och att han ska vara tyst. Annars hade han lätt avslöjat var alla kontroller fanns redan innan vi knutit skorna och därmed spoilat hela äventyret.

Det börjar bra. Jag är pigg och lyckas hitta de 3-4 första kontrollerna med ett fint flyt. Det kan bero på att vi befinner oss i det område där vi bodde under våra första åtta år tillsammans…

Därefter letar sig kontrollerna ut på okänd mark. Det är då äktenskapet sätts på prov. Kartan är i skala 1:10000, dvs JÄTTEPLOTTRIG. Jag kan helt omöjligt urskilja de mindre vägarna när jag springer. Allting skumpar och mina ögon är från tidig stenålder. Löparen i mig tycker det är bättre och hålla sig till de stora vägarna som jag kan se utan att stanna, även om det blir tråkiga vägar. Allt för det där sköna löpflytet mellan kontrollerna.

Orienteraren å sin sida tycker det är mer spännande att cruisa mellan husen, på grusgångar och cykelvägar. För att han KAN springa och titta på mikroskopiska cykelvägar samtidigt. Eller för att han VILL ha en ursäkt att stanna till ibland…

Eftersom jag vägrar att stanna hela tiden för att att följa med på kartan överlåter jag orienteringen till orienteraren. Stoppar undan kartan och tjurar en smula. Dessutom vet jag att vi är på väg till dotterns skola. För helt tyst lyckades han inte vara. Så vi bara springer. Men det känns som jag fuskar.

På hemvägen sätter jag ner foten, plockar upp kartan och fortsätter orientera efter stora synliga vägar. Ibland erbjuder jag orienteraren att få snedda över en gårdsplan, och jag ser lyckan i hans ögon. Att springa rakaste vägen måste vara orienterarens största dröm.

Som löpare har jag ju inget emot att springa lite omvägar för att samla kilometer. Och de meter vi sparade på hans natursköna genvägar fick jag ju ändå springa runt bilen när vi kom fram. Vem kan sluta på 18,65 kilometer liksom?