Krasselhals

Jag har varit förskonad från förkylningar men lagom till julledigheten krasslade det till sig i halsen. Otajmat är bara förnamnet.

Julledighet är ju liksom själva definitionen på fritid och oändliga löpmöjligheter. Sådär mellan risgrynsgröten och godisbaket är energin liksom alltid påfylld, och förutsättningarna för riktiga rackarbajsarundor på topp. Av det sistnämnda blir det alltså inget.

Men jag är inte bitter. Jag scrollar med glädje instagram och ser hur ni andra njuter i era löparskor. Jag läser bloggar om snöjoggar och köldbitna kinder och gläds ända in i själen.

Fast nu ljög jag nog en smula. Jag scrollar insta och blundar mig förbi löparbilderna. Stannar till lite extra vid cappuccinos, saffranssemlor och julgranspynt. Låtsas som att ingen annan springer. Att jag inte missar något.

Sen klättrar jag vidare på väggarna. Och klickar hem lite startplatser…