Aktuellt

Jakten på bron

Alltså jag är en guldfisk!

Jag har en standardrunda i Umeå som jag springer typ en gång om året. I teorin är den enkel:

Längs älven till Gimonäs, över bron till Ön, sen via Teg och gamla bron tillbaka till stan. Det är bara den där först bron som ställer till det…

Jag springer under den och att sedan hitta vägen upp på den är helt omöjligt. Varje år springer jag åt det håll som verkar logiskt och varje gång kommer jag fel. Så att rundan blir två kilometer längre, kart-tittar-pauserna fler och tiden till den efterföljande cappuccinopausen kraftigt förkortad.

För att hinna med kaffet offrar jag hårtvätten. Går på stan och ser ut som en pudelrockare från 1987, men tänker att det nog inte är nån på stan ändå på en söndag innan affärerna öppnat.

Det var innan någon berättade att det var måndag…

Till nästa år ska jag komma ihåg hur man kommer upp på broeländet!

4 Kommentarer

  • Svara
    Trail & Inspiration
    16 oktober, 2018 kl 08:08

    Haha! Vad gör en dag hit eller dit…. ;-)

    • Svara
      Anna
      16 oktober, 2018 kl 20:05

      Precis. Jag kan ju ha söndag hela veckan när jag ändå är i gång! :) Fast måndagen (eller var det tisdagen) slog mig precis hårt i huvudet. Tur att det snart är helg!

  • Svara
    Mia
    16 oktober, 2018 kl 08:37

    Livet har så många svårigheter. Först ska man komma upp på brojävlarna och sen ska man komma ihåg vilken dag det är också. Nu får det vara nog! Hahaha…

    • Svara
      Anna
      16 oktober, 2018 kl 20:06

      Alltså det finns så mycket svårt! Det svåraste just nu är att bestämma mig om jag ska springa till frukost, lunch eller middag i morgon…..

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.