Som svar på A-mamman.

Vilken underbar historia! Men synd på chokladdrycken. Bättre lycka nästa gång 😀

Som svar på Åsa, Mittliv-Mittval.

Haha, jag skäms aldrig. Känner mig liksom värd det när jag sprungit långt 🤗

Som svar på Trail & Inspiration.

Varm saft som är det läskigaste jag vet. Som saftsås på julafton liksom🤢. Men blåbärssoppa är gott 👍

Haha, vad roligt! Jag sprang ett 10 km lopp i helgen och hade för första gången familjen på plats strax innan mål. Jag var lite för trött med lite för många känslor av ”varför gör jag det här, varför tar det aldrig slut., fy f-n vad trött jag är” för att kanske helt uppskatta deras hejarop och att barnen sparkcyklade bredvid en bit och mannen joggade – där tog mitt tålamod slut och jag fräste att han skulle sluta. Nåväl, det går in under Kärlek ändå. Vid mål fick man medalj, vatten och banan. En alldeles lagom gul och god en. Efter en stund ville ena sonen ha dricka så de smet in på en butik bredvid och jag bad om en Oatly chokladdryck. Mannen tittade undrande på min beskrivande rörelse av att det är en rund burk. Så det blev ingen sådan denna gång. Men lustigt att den är så populär bland löpare!

Tycker blåbärssoppa är toppen efter ett lopp om det är lite kyligt. På Lidingöloppet får man också varm blåbärssoppa efter målgång och jag tar alltid så många glas att kag alltid skäms!

Varm hallonsaft i höstrusket är ju underbart. (Eller varm blåbärssoppa, funkar ju också).