Det regnar och blåser och jag ska ut och springa.
Jag fryser in i märgen och hade hellre tagit en kopp te framför vår icke existerande brasa. Fast så vet jag. Om bara någon timme kommer jag lägga upp en bild på instagram, svettig, regnblöt och lycklig. Så står det något käckt om hur härligt det är med höstrusk.
Jag förstår inte hur det går till men det slår aldrig fel. Därför tar jag på mig löparkläderna, fast jag får gåshud av blotta tanken på att gå ut. Jag testar. Och ser om det funkar den här gången också….
Någon annan som behöver övertygas?
6 Kommentarer
Ingmarie
11 september, 2018 kl 22:33Ännu är det i alla fall hyfsat varmt. Vänta tills det är ensiffrigt och regnar på tvären. Då går jag i ide. Eller flyr. :-)
Anna
12 september, 2018 kl 16:20Får jag fly i din resväska? :)
Johanna
12 september, 2018 kl 10:21haha, precis så brukar jag kunna känna också :)
Anna
12 september, 2018 kl 16:20Och nu ska man känna så här inför varje löprunda i minst ett halvår… ge mig styrka :)
Gert Persson
12 september, 2018 kl 12:36jag sitter gärna här i köket och läser om era bravader ute. :)
Anna
12 september, 2018 kl 16:22Haha. Jag ska erkänna att det blev lite blött. Och att jag frös en del i bilen hem. Och att sätet blev genomblött. Men det var himla härligt :)