Alltså förlåt, kjolen

Jag har varit en kjollöpare av rang. Vissa kjolar är så slitna att man knappt kan ana ursprungsfärgen. Och kjolen har alltid ingått i min dresscode på Helsingborg marathon. Men något håller på att hända! 

Gradvis har shortsen tagit mer och mer plats. Jag som aldrig riktigt trivts i shorts har tänkt om. Det är ju grymt skönt! Och mindre tyg är skönt så här i ökenvärmen.

Har nog sprungit nästan alla sommarens pass i shorts men inför dagens runda hade visst tvättpersonalen haft annat för sig. Typ sprungit…

Så. Det blev kjol. Med inbyggda tights. Och det kändes konstigt.

Med 1,5 månad till Helsingborg marathon börjar jag känna en gnagande känsla i magen. Är det dags att byta race outfit?

Efter förra årets fadäs, med byte från snabbt rosa till långsamt turkost är man ju lite försiktig med att ändra vinnande koncept.

Tänk om shortsen skulle sinka mig ytterligare.

Det här kräver minst fyra veckors betänketid och beslutsångest. Tur att det är lång kvar till start…