Plan B eller strunta i det?

Jag är en planeringsnörd av rang. Allt jag kan planera planerar jag, om det så är lovely löparrundor, eller vad jag ska äta när jag är på semester. När planen faller faller jag också. Jag har toksvårt att ställa om och lätt att bli tjurig när saker inte går som det ska. Därför är jag idag så in i bängen stolt över mig själv. Att jag inte neggade ihop när gymmet var igenbommat och låst när jag ville in i morse…

Klockan 06.25 möts jag av tio personer UTANFÖR gymmet. Alla med passerkort som inte fungerar. Jag har klivit upp 05.15 och känner mig snuvad på min sovmorgon OCH min träning. Jag är sur. Jag har träningskläderna på men ingen förmåga att tänka om. Teoretiskt kan jag gå ut i gräset och riva av ett träningspass i min ensamhet, men allt är blockerat. Kan inte komma på en enda övning.

Sätter mig på tåget iklädd träningskläder och människoskor. Med siktet inställt på jobbet och ombyte på trång toalett. Men plötsligt kommer jag till sans.

LG:s ord ekar i mitt huvud. INTE TOMDUSCHA! Det måste väl gälla på ombyte också. Inte byta om från osvettiga träningskläder.

Knatar iväg till Nordic Wellness i Malmö, stället jag aldrig tränar på men allt som oftast använder som omklädningsrum. Känner mig bortkommen och förvirrad, men hittar ett hörn med fria vikter som jag går loss på. Och ju mer jag håller på ju fler roliga övningar jag kommer jag på. Plötsligt har jag gjort latsdrag, armhävningar, rygglyft, plankor, marklyft, rodd och axelpressar.

Allt till tonerna av ett tränande par som låter. Mycket. Och annorlunda. Hade jag inte sett att de faktiskt lyfte vikter hade jag trott att jag befann mig i deras sängkammare… slår generat bort tanken!

Anyway. Allt blir bra tillslut och armarna skakar när jag går därifrån. Jag är stolt som en tupp och firar med en cappuccino i solen.

Tänk att jag kunde tänka om. Jag är chockad så jag nästan dör.