Paus i passet

Alltså jag fick en sån spännande fråga från A-mamman att jag förärar den ett helt inlägg. Det handlar om pauser i löprundan. Kissepauser, knyta-skor-pauser, selfiepauser. Är det ok? Räknas liksom långpasset även om jag pausat hundra gånger? Och stoppar jag tiden på klockan eller låter jag den rulla och får en superdålig tid? 

Jag tänker så här:

Jag stannar inte i ett intervallpass. Där är vilan liksom avvägd i förhållande till arbetet. Den har ett syfte. Om jag plötsligt tar fem minuter vila istället för en minut (ja, det tar tid att bli snygg på en selfie), så tappar jag ju lite av tanken med passet. Jag stannar heller inte mitt i intervallen såklart. För att en uppdelad intervall inte är samma sak som en hel. Däremot kan jag stanna när intervallerna är avklarade och innan jag masar mig hem.

På ett distanspass har jag inga problem att stanna. Naturligtvis pausar jag klockan, för att tiden inte ska bli missvisande. Jag stannar för selfies, rödljus, kissepaus och skoknytning. Det första är frivilligt, de övriga tre är nödvändigt ont. Dock vill jag inte ta för långa pauser, vilket allt som oftast leder till:

  1. Fula selfies. Jag tar första bästa, med resultat därefter. Ni som följer mig på insta, vet allt om det…
  2. Slarvig skoknytning och ett skosnöre som går upp igen en kilometer senare.
  3. Ej iordningstoppade kläder efter kissepausen, dvs glipor som jag får reta mig på resten av rundan!

På riktigt långa pass som går under kategorin njutningslöpning glassar jag gärna till det med fika längs vägen, och planerar ofta rundan efter de bra kaffehaken. Det är löpning när det är som allra bäst.

Nästa fråga handlar om pauser under lopp, om det är ok att pausa även om det inte är superlångt?

Upp till marathon vill jag inte pausa och skulle aldrig komma på tanken att stanna och ta en selfie. Därför innehåller mina race reports uteslutande av före- och efter bilder och aldrig några flashiga actionbilder med klipp i steget.

Däremot saktar jag ner och går genom vätskestationerna, av den enkla anledningen att jag får allt vatten i näsan om jag försöker springa och dricka samtidigt. Toabesöken har jag för vana att avklara innan loppet, gärna miljoner varv i kön, för att försäkra mig om att det är riktigt tomt i systemet. Kissa på lopp har jag bara gjort på Stockholm marathon 2012 när det isande regnet satte hela kisseriet ur system. Dessutom var det ganska varmt och skönt i bajamajan…

På ultror har jag en mer chill inställning till klockan. Där stannar jag både för kissepauser och mat. Alltså vi snackar chips, vem vill äta det i farten när man kan stanna och njuta en stund!?

Sista frågan är om det blir mycket jobbigare utan pauser än med?

Det beror såklart på vilken intensitet du jobbar.  Springer du milen på max och plötsligt vilar en massa så blir du såklart pigg igen och orkar lite till när du väl börjar springa. På ett malande långpass märker jag inte någon som helst skillnad om jag pausar eller inte. Ibland kan det till och med vara lättare att bara mala på.

Så tänker jag. Hur tänker ni kring pauser i passet?

13 Kommentarer

  • Svara
    CillaIngeborg
    13 mars, 2018 kl 18:00

    Jag resonerar exakt likadant! Heeelt övertygad om att jag får samma effekt av tex långpasset och än mer njutning om jag pausar ibland 😉 Tack ett bra inlägg!!

    • Svara
      Anna
      14 mars, 2018 kl 16:33

      Ja, det känns verkligen som det kvittar!

  • Svara
    A-mamman
    13 mars, 2018 kl 19:47

    Så underbar du är som svarar, och så snabbt! Tack snälla, och tack på förhand till de läsare som säkert kommer att svara en del i sina kommentarer här. Man bara måste ju älska sociala medier.

    • Svara
      Anna
      14 mars, 2018 kl 16:34

      Tyckte det var en jättespännande fråga och tänkte att fler kanske var intresserade av mitt lilla resonemang. Framför allt blev jag nyfiken på hur andra tänker. Har aldrig reflekterat över det tidigare. Så tack för inspo till ett blogginlägg!!

  • Svara
    Susanne
    14 mars, 2018 kl 09:42

    Så kul att du gjorde ett blogg-inlägg om detta. Jag tänkte precis samma sak, när jag läste A-MAMMANs fråga. :) Och jag håller med dig i allt du säger Anna, förutom det där med fikapaus i långpass. Det gillar jag inte, vill få passet avklarat liksom och har inte ro i kroppen för fika. Det kan jag göra när jag är klar. Och skulle det bli en längre paus av någon anledning, för att jag springer till och från någonting till exempel, då stoppar jag klockan och reggar det som två pass. :)

    Men korta pauser för att kissa, ta selife eller andra bilder, byta podd i lurarna, stanna för rödljus osv, det bara måste man ju på långpass. :) Sprang 37 km i söndags, tog mig 3 timmar. Och det är klart att jag pausade, men bara så kort som var nödvändigt för att uträtta behovet just då. Som att kolla karta till exempel :) (Tur att jag gjorde det, annars hade det blivit ännu längre… ) Men det är klart att jag räknar det som ett långt sammanhängande pass i alla fall, trots korta stopp. Men precis som du säger, jag vill inte att dom blir längre än nödvändigt och det är klart man sprungit med skav för att man inte hann få upp byxorna ordentligt efter en kisspaus Hahahaha!

    Däremot är pauser i en intervall ett big NoNo! Då får man bara vila så länge som är förutbestämt. ;)

    Det där med att ta korta pauser på ett långpass tror jag varken gör till eller från. Bekymrar mig inte så mycket om att jag inte skulle klara loppet senare för att jag pausat på ett långpass. Och självklart stoppar jag klockan så att tiden bara visar den faktiska löptiden.

    • Svara
      Anna
      14 mars, 2018 kl 16:35

      Nej jag fikar oftast efter och inte mitt i. Mitt-i-passet-fikat sker mer på heldagslöpningar/utflyktslöpningar/sällskapslöpningar, inte på de vanliga standardlångpassen. Då får jag det hellre avklarat först så jag kan sitta en evighet och njuta av fikat efteråt!

  • Svara
    Johanna
    14 mars, 2018 kl 15:29

    Resonerar lite lika. Stannar jag helt eller för länge så tycker jag att jag blir seg och inte kommer igång igen. Så lite paus som möjligt blir det för min del

    • Svara
      Anna
      14 mars, 2018 kl 16:37

      Sen straffar det sig när man kommer man hem och tar selfien i villakvarteret med en ful soptunna i bakgrunden, för att man inte tog sig tiden att fota bilden i den gröna skogen. Happens all the time :)

  • Svara
    Ingmarie
    14 mars, 2018 kl 23:53

    Fikar heller aldrig mitt i men absolut kisspaus, bildtagning och ev fixa kläder/skor. men då stänger jag klockan! Annat är det på race då vill jag INTE stanna för klockan går ju oavsett då. :-)

    • Svara
      Anna
      15 mars, 2018 kl 09:52

      Ja hur gör man utan kissepaus liksom? Vägrar att göra som cyklisterna :)

  • Svara
    Mia
    15 mars, 2018 kl 13:23

    Jag är helt obrydd och skulle aldrig stanna klockan oavsett pausaktivitet. Risken är alldeles för stor att jag inte kommer ihåg att sätta på den igen… Inte värt.

  • Svara
    Anneliten
    21 mars, 2018 kl 20:35

    Min man brukar kommentera att det dyker upp insta-bilder på mina löpvägar under tiden jag springer, så jag vet vad han tycker. Jag tycker som du ungefär. Utom det där med fika under långpass. Har aldrig hänt och kommer nog aldrig att hända. Om du inte kommer hit ich springer med mig förstås ☺️ Då ser jag till att det blir fika. Ska bara komma upp i distanser som kan kallas långpass först 😜

    • Svara
      Anna
      27 mars, 2018 kl 15:17

      Hörde jag fika??? Jag kommer…. 😀

    Kommentera

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.