Lördagskuriosa

Haha, jag lyckades lura till mig en massa kommentarer igår! Så kul att höra att ni är kvar och att ta del av era egenheter. Eftersom svaren blev fler än tio blir jag så illa tvången att avslöja mina. Här kommer mina svar. Och några egenheter till…

  1. Check på extrakrokarna. Jag har snart skapat en ny stig runt mitt eget hus. Alltså jag KAN inte stoppa på 9,92…
  2. Jadå. Inte helt sällan… Jag har dessutom gått hem tidigt från både bröllop och 40-årsfest om det har stått något roligt löpevenemang på schemat morgonen efter. Ingen uppoffring dock, som extrem morgonmänniska har jag sällan kul efter midnatt.
  3. Stolt över mina missbildade tånaglar är jag inte. Jag skäms varje gång på yogan när jag inser att jag glömt att måla över eländet! Men det är kul att äckla sina barn med dem…
  4. Det beror på vad det gäller. Jag tar gladeligen en cappuccino i svettigt tillstånd. Men oftast duschar jag på två röda, och kommer till kalajset i blött hår. Hellre en kilometer extra än snygg i håret. Det finns ändå inget hopp för den här frisyren…
  5. En foamroller? Jag har tre. En lång och två korta. En slät och två knöliga. Alla är lika osköna.
  6. Jag snofsar tyvärr aldrig till mig innan en löprunda. Tyvärr i den meningen att jag alltid ångrar mig när jag ser selfien sen. Med stripigt hår och tandkräm mungipan. Med lila mössa, grön buff och blå jacka. På mitt insta ser ni den osminkade verkligheten. Kanske kan det skadeglädja någon…
  7. Jag får min stretch på yogan. Jag stretchar ALDRIG efter ett löppass. Även om alla andra stretchar så står jag bara och hänger. Puckat, och waste of time, när jag ändå är där liksom! Jag tränar aldrig styrketräning i gym men får en hel del funktionell styrka på alla pass jag går på. Har aldrig lyckats genomföra rehabövningar jag blivit ordinerad, men säg inte det till någon…
  8. NEJ! Jag flashar aldrig med mina medaljer. De åker rätt ner i väskan. Fast jag åt middag i min finishertröja från Ultravasan. Mest för att folk skulle förstå varför det tog en kvart att ta mig från bordet till toaletten, och varför vi beställde dubbla efterrätter…
  9. Har alltid telefonen på ljudlös när jag springer. För att jag inte vill bli störd. Det är ändå till 99% en telefonförsäljare. Den sista procenten är mamma som undrar över vädret eller barnen som inte hittar saltet.
  10. Check på löparknät. De andra överlåter jag gärna till någon annan. Typ någon som inte springer…

Sen kom jag på fyra egenheter till:

Jag vägrar att stå och studsa på stället vid rödljus. Jag står still som ett betonglejon. Hur gör du?

Jag vänder mig om varje gång jag kör förbi en löpare och tror att jag känner den. Fast det gör jag aldrig…

När jag ska springa i grupp är jag alltid rädd för att vara långsammast och att det ska bli jättejobbigt. Fast det har nog aldrig hänt!

Jag springer hellre två mil med en sten i skon än att stanna och tömma ut den. Är för lat för sånt. Och tillslut hoppar den rätt ändå.

Typ så. Happy lördag alla!

 

5 Kommentarer

  • Svara
    AD
    10 mars, 2018 kl 16:39

    Jag står inte och studsar vid rödljus längre. Det gjorde jag nog i början på min löparkarriär, men nu tar jag rödljus som en ursäkt att få vila någon sekund på långpasset:-). Kommer ingen bil så springer jag förstås mot rött, rebell som man är.

  • Svara
    Johanna
    10 mars, 2018 kl 19:22

    Nä det där med att studsa vid rödljus gjorde jag bara som väldigt ny löpare (iförd jazztights och klumpiga skor – riktig high fashion). Det är ju ändå så kort tid att man vare sig hinner bli kall eller stel, så jag står också som ett betonglejon fast med händerna i sidorna och springer så fort det är fritt från bilar.

    Och så spanar jag alltid noga på alla löpare jag möter för att se om de har några coola finishertröjor som jag kan inspireras av!

  • Svara
    Lisa S
    10 mars, 2018 kl 21:33

    Igenkänning, Jag är också en extrem morgonmänniska.. Jag tömmer ur stenen för att jag ÄR lat och vill stanna i tid och otid för att vila. Jag glor också på löpare när jag kör bil och undrar om jag känner igen dem eller så säger jag högt ” lyckliga människa eller ”dukitga människa” hahahaa.
    Kram!

  • Svara
    carlssonkarlsson
    11 mars, 2018 kl 08:59

    Om det är en känd runda, i tid eller distans, ska det ofta räknas procent eller delmål.
    Typ: Nu har jag sprungit 25%, nu är det 2 såna här distanser som jag hittills har sprungit kvar, 1 km kvar tills jag kommer ut på asfalten, …

  • Svara
    Mia
    12 mars, 2018 kl 12:28

    Betonglejon – det var ändå ett väldigt fint ord. Jag brukar använda ordet betongsugga om mig själv när jag står och väntar vid rödljus…

  • Kommentera

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.