Jag tror att jag avskyr kyla men det är fel. Det är skånsk kyla jag inte kan hantera. Som får mig att frysa tills jag mår illa. Att springa i norrländsk kyla är något helt annat. Typ underbart…
I den bitande kylan är känslan på topp. Benen samarbetar och jag känner för första gången på extremt länge att jag springer, och inte bara lufsar. Att jag vågar trycka i från lite.
I morgon är sista chansen till Umeålöpning och SMHI utlovar 20 friska centimeter snö. Jag längtar som ett barn på julafton.
29 km kvar till 240…
5 Kommentarer
Erika - Löpningen & jag
27 december, 2017 kl 17:09Håller med om att den skånska kylan är värst av alla sorts kylor(?). Så brutal på något vis..
Fint att ni har det härligt i Umeå. God fortsättning eller Gott nytt år eller vad det är man säger nu ;D
Anna Nystedt
28 december, 2017 kl 14:36Haha, jag läste precis en vett och etikett-spalt, och Gott Nytt år får man bara säga den 31/12 och 1/12. Gott slut får du säga 30-31 december och nu är det god fortsättning som gäller :)
Erika - Löpningen & jag
28 december, 2017 kl 15:46Det låter rimligt! Utmaningen blir väl att hålla reda på vilken dag det är bara, för man är väl aldrig så vilsen i dagarna som i mellandagarna..
Ingmarie
28 december, 2017 kl 13:30Skånsk eller halländsk är typ samma elände så jag fattar precis. När vi hade -25 i Falun frös jag mindre än när det var +2 i Halmstad. .-o Bäst gillar jag dock + 28. ;-)
Anna Nystedt
28 december, 2017 kl 14:36När det gäller temperaturer kan man tro att vi är tvillingar :)