Umeå

Jag gör Umeå i dagarna fem, det har ni säkert inte undgått. Springer längs älven men minst lika mycket på kaffebarer. Har man inte sin egen maskin hemma måste man ju liksom fixa dagsransonen på annat vis. I övrigt analyserar jag det norrländska språket och inser att jag nog tappat en hel del. 

För jag har slutat med dammsugarljudet som föreställer ”ja”.  Jag säger inte längre ”dom är snabb” eller ”jag vet int”.  Jag använder heller inte ordet ”Å!” I betydelsen ”också”, som i den den viktiga meningen ”jag ska köpa löparskor Å”, när man redan shoppat loss bland träningskläderna…

Annars känner jag mig rätt hemma, om än lite nervös för att känna mig bortkommen på bodypumpen ikväll. För är det inte lite läskigt med nya gym? Där man inte har satt sin fot och inte vet åt vilket håll omklädningsrummet ligger. 

 Tur att jag kan själva passet i ryggmärgen så slipper jag vara nervös för att lyfta stången i fel takt med fel vikt. Och frågar dom om någon är där för första gången får jag väl plocka fram det där dammsugarljudet igen…