Fredrik fyller år idag. I vanlig ordning fick han bara en massa träningsprylar. Temat blev simning då det är hans nya nörd-område. Nu är han kittad så han kan simma till havet fryser.
Själv sitter jag med en nyförvärvad order om löpvila. Då känns det mycket bättre att han simmar än att han går ut och springer. Simning är något jag aldrig någonsin kan bli avundsjuk på. Till skillnad från löpning. Så här är läget just nu:
Facebook är en enda lång plåga med evenemang. Urban trail-lopp i Danmark, Lidingölopp, Berlinmaror, gemensamma fikalångpass you name it. Jag. vill. inte. veta.
Instagram. Löpning i krispig soluppgång, pannlampsturer i månskenet, intervaller, löpgrupper och långpass. Med filter finare än verkligheten. Aldrig någonsin att någon har en seg runda eller ont i benen. Nejdå. Allt är så jäkla härligt.
Och så de där spam-mailen från Apollo om löparresor VARJE DAG. Och Springtime som släpper vårens Portugalresor. Bergis att de hinner ta slut innan jag är hel.
Idag är det jobbigt att vara jag. Därför tröstar jag mig med att läsa mina ofiltrerade inlägg från förr. Som det här med sura uppstötningar, eller det här med plumssnö, halka och motvind. Eller det här, när jag trodde jag skulle få stanna och luncha på Sibylla….
Löpning kan minsann vara både pestigt, segt och tråkigt. Och alldeles alldeles underbart…
För att negga vidare fick jag en sån här cappuccino idag. Alltså vissa baristor undrar man hur de fick jobb….
Avfölj mig inte nu. Jag lovar att vara glad och pepp och charmig i morgon. När jag fått en ordentlig cappuccino!
20 Kommentarer
Träningsblogga - Ida
21 september, 2016 kl 16:33Haha, all kärlek till dig Anna som sätter ord på ungefär prick mina egna tankar at the moment!
Misery loves company, osv.
Anna
22 september, 2016 kl 10:27Misery loves company! Skönt att det finns fler! Snart är vi pepp igen!
Mari
21 september, 2016 kl 18:52Haha, visst fler som har sådana dagar. Jag har min idag också. Ingen löpvila ordinerad dock, men allt är bajs. haha..
Anna
22 september, 2016 kl 10:27Nämen inte du också! Är det något bajsvirus som går i bloggvärlden? :)
Mari
22 september, 2016 kl 19:40haha, ja jag tror nog det. Men idag känns det bättre. Märkligt det där.
Lisa
21 september, 2016 kl 20:38Är du skadad? Tråkigt isf. Jag är skadad i foten , ännu tråkigare… Tack för en rolig och härlig blogg iallafall!
Anna
22 september, 2016 kl 10:28Jepp, hela vänsterbenet strejkar. Trist med din fot också! Hoppas vi båda blir bra snart!
Ingmarie
21 september, 2016 kl 20:59men stackare! Hur kunde det bli så? Från att du ”var tvungen” att kuta till noll? :-O Nu vet jag ju både att du snart är glad i gen och att du är minst lika bra som mig på att hitta substitut. Gym, cykel, yoga (som inte gör ont) och kanske något tokigt som att klättra? Eller kanske du skulle gå en crawlkurs… För tänk om det är så där skoj som vi nördar säger att det är. ;-)
Anna
22 september, 2016 kl 10:29Substitut är min starka sida, men nu känns det som knappt något funkar. Och bicepscurls kan ju bli tråkigt i längden…. Jag VILL gå crawl-kurs. Måste bara hitta en simhall som håller 30 grader och där man inte blir blöt….
Ingmarie
22 september, 2016 kl 21:04Torrsim? men det verkar sjukt trist. vet inte ens vad man ska ha det till. ;-) Och vatten är ju bara… vatten! :-)
Mia
21 september, 2016 kl 22:06Imorgon blir det en toppentorsdag med slurpiga och goda cappuccinos till du ser i kors! Lovar! Och den som väntar på något gott, väntar alltid på löpning. Tro mig. Jag vet… :D
Anna
22 september, 2016 kl 10:30Den första satt som en smäck. Jag fortsätter vänta på benet. Och önskar att jag hade läkkött som den 23-åring jag tror att jag är….
Märta
21 september, 2016 kl 22:39Har full förståelse. Utan ordentligt kaffe kan man inte se ljusglimtarna ;-)
Anna
22 september, 2016 kl 10:31Precis. En äcklig cappuccino kan förstöra en hel dag! Den där baristan skulle bara veta vad hon orsakade mig….
Erika - Löpningen & Jag
22 september, 2016 kl 07:05HÖG igenkänning från mitt håll Anna! Allt som brukar vara så peppigt och inspirerande är nu bara tortyr att se på, såhär från sidan. Hatar alla som lägger upp något på insta om löpning, lopp, PBn osv. (Hatar inte egentligen, men jag är så galet avundsjuk just nu) I helgen ska jag följa med till Lidingö UTAN att springa själv. Kan inte tänka mig värre tortyr. Här snackar vi pannbensträning! x)
Anna
22 september, 2016 kl 10:32Vi får skapa vår egen motbalans till allt det härliga. Lägga upp fula och tråkiga löparbilder, stukade fötter, bortfrusna näsor, ösregn och hagelstormar. Kan hända att ingen vill titta…. :)
Patrizia
22 september, 2016 kl 08:23Hoppas du kommer tillbaka snart och inte vill man avfölja dig efter detta inlägg – detta ger ju djup och visar att verkligheten finns hos oss alla.
Kram från hon med en nerv i kläm…..
Anna
22 september, 2016 kl 10:33Nej inte du också! Vad är det för kollektivt ont alla gått och fått? Nu får vi se till att bli hela allihopa!
Nina
22 september, 2016 kl 10:57Jag är mest sur för att det återigen är en vecka då jag hade behövt stiga upp 03:00 och gå och lägga mej 01:00 för att hinna träna. Började veckan med skön träningsvärk, nu har jag abstinens.
Krya på trilskande kroppsdelar!
Hanna
23 september, 2016 kl 21:10Klart jag inte slutar läsa din blogg! Det är så här livet ser ut med up´s and down´s.