Hade inte en tanke på morgonträning när jag kom i säng strax efter midnatt igår. Sju timmar senare scannar jag igenom instaflödet och möts av morgoninspo extra allt. Folk är redan ute på sina rundor. Morgonlugnet fullkomligt lyser i bilderna. Det pirrar hela kroppen. Hur kan jag missa detta?
Jag har inte så mycket tid att spela med. Hoppar i första bästa kläder och kastar i mig en halv banan. Låser dörren och smyger ut.
Förvånas över hur benen som var så tunga igår kan vara så lätta idag. Hur kroppen som sovit så lite senaste tiden kan vara så pigg. Jag tänker 6 km men förhandlar om till 8. Det ska gå om jag duschar fort.
Luften är frisk och världen sover. Förhandlar 8 km till 10. Det går om jag inte kollar Facebook…
Utan att jag tänker på det tar benen ytterligare en omväg. Gruset krasar härligt under fötterna. 10 km har smygförhandlats till 12. Det borde gå, om jag inte läser tidningen till morgongröten.
Kommer hem med världens lyckorus i hela kroppen. Tackar Instagram för en fantastisk morgon. Så värt! Trots en kortare dusch, mindre dötid på Facebook och en oläst tidning!
4 Kommentarer
mari
16 juni, 2015 kl 18:24Men all kärlek till detta. Precis därför löpning är så underbart.
Mia
16 juni, 2015 kl 18:58Eeeeeexakt. När en förhandlar bort Facebook, då är det bannemig en riktigt bra runda!
Märta Johansson
16 juni, 2015 kl 19:13Härligt :-)
Reach Your Goal
17 juni, 2015 kl 11:11Vilket härligt inlägg, älskar morgonlöpning på sommaren! :)