När alla flöden svämmar över av Stockholm marathon kan jag inte låta bli att undra…
Hur är det möjligt att jag inte ska dit?
Kommer på mig själv med att bli barnsligt avundsjuk på alla som ska springa. För att få det att kännas bättre läser jag min egen race report från 2012. Det var ju inte alls trevligt. Stackars alla som ska dit…
Men jag lurar inte ens mig själv!
8 Kommentarer
Träningsblogga-Ida
27 maj, 2015 kl 07:41Överlag känns det som sådana tider nu när alla springer allt och man gärna skulle haka på och undrar varför man inte gör det! Eller nåja, marathon kanske jag inte är redo för iofs… men ändå. Var sugen på att stänga av alla sociala medier och bloggar förra helgen under varvet, men jag kom till slut över det och började njuta av allas berättelser. Nästan som om man var där själv! :D
Anna
27 maj, 2015 kl 14:21Jag hoppas jag lyckas med din bedrift. Att komma över sånt här är lika svårt varje gång. Och i vanliga fall har man ju en bra orsak att man inte är med, typ skadad… men nu lyckades jag bara glömma, eller typ tro att jag inte ville….. Helt crazy om du frågar mig :)
Emilia
27 maj, 2015 kl 13:05Hörde att de inte är fullbokade…
Anna
27 maj, 2015 kl 14:19Nej nu sätter du grillor i huvudet på mig… Men jag ska ju på lyxmiddag i Skanör på fredag kväll…. hur dags går första lördagsflyget tro? :)
Andreas
27 maj, 2015 kl 15:19Lägg ihop 2012 och väderprognosen för lördag :)
Helena
27 maj, 2015 kl 16:26Det kan vara bra att längta lite … :-)
Staffan
28 maj, 2015 kl 08:44Jag säger som Helena, jag har åkt på min första löparskada ever och kör rehab och cyklar på lånad racer (väldigt roligt…). Jag har varit bortskämd med kontinuerlig löpning i många år och är ovan vid skadeupphåll men löpningen har gått tungt hela våren så jag intalar mig att det blir bra med en paus från löpningen nu och vara frisk i höst istället när New York ska springas! När det gäller Stockholm är det en härlig bubbla men jag har för länge sedan kommit på att det är bra för mig att stå över vartannat år för de åren jag inte springer blir jag så sugen på att springa igen :-) Synd bara att Finishertröjorna är som snyggast de åren jag inte sprungit… :-)
Anna
28 maj, 2015 kl 12:53Kanske är en bra taktik med varannat år. Men jag sprang ju inte förra heller :)
Underbart med New York, hade jättegärna sprungit där igen. Men i det fallet är det plånboken snarare än löparbenen som bestämmer frekvensen….