Aktuellt

Jag är en hummer!

image image

Det spelar ingen roll hur fort jag springer, jag blir ALDRIG varm om händerna. Snarare känns det som någon glömt att koppla på cirkulationen till armarna när jag föddes. Ibland fryser jag så mycket att jag mår illa när jag kommer in. När istapparna liksom smälter.

Nu har jag förklarat krig mot kylan. Genom att använda cykelprylar på löprundan. Lobster-hanskar allstå. Vilken uppfinning. Har ett par gamla från Craft som funkat bra, men när det är riktigt kallt (jag typ nollgradigt då…) har jag ett par ännu varmare med ull i.

Jag är inte snyggast i stan men äntligen får jag också bli varm om händerna! Lovely!

3 Kommentarer

  • Svara
    Sara
    16 december, 2013 kl 11:51

    O, vad jag känner igen mig :) Brukar frysa om fingrarna så mycket när jag är ute att när jag sedan ska ha upp nyckeln ur byxfickan så kan jag inte öppna dragkedjan för stelfrusna fingrar – står där utanför huset och kommer inte in….

  • Svara
    Sara
    16 december, 2013 kl 23:04

    Exakt så! Efter ett löppass och direkt efter en kort transportcykling stod jag nästan 10 minuter innanför dörrarna på Entré med hjälmen på huvudet medan folk gick och glodde på mig. Stod nämligen och fumlade med knäppningen som var omöjlig att få upp med stelfrusna fingrar. Hade bett om att få köpa de varmaste varntarna på Runner´s store – totalt värdelösa. Jag får också bli en hummer verkar det som.

  • Svara
    Kim
    18 december, 2013 kl 16:07

    Det är nog tur att du bor här nere då. :) Vid löpning har jag inte alls problem, men däremot vid cykling, skidåkning eller för den delen bara promenader skulle jag också behöva hummervantarna!

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.