Glömde visst rapportera om GRITen igår, men tänkte att ni kanske ville veta…
Hade grymt höga förväntningar. Jag älskar liksom att hoppa och var förmodligen studsboll i ett tidigare liv.
Sneglar förväntansfullt mot stepbrädan och fantiserar om roliga saker man kan göra på den. Det råder en spänd förväntan i luften. Det är nämligen PREMIÄR och nästan ingen har testat passet tidigare.
Uppvärmningen börjar. Vi småstudsar på ett ben. Massor av studs och min vad gnäller lite. Blir nervös att det inte kommer att hålla. Men det är bara småstudsandet som bråkar. De riktiga hoppen funkar utmärkt, och de är ju desto fler.
I de flesta hoppen känner jag mig stark. I knäböjen och utfallen känner jag mig stark. Studsar. Men det finns två övningar där jag typ dör. Den ena är ett hopp från grensle och upp på brädan med en 5 kg vikt i händerna som samtidigt ska upp över huvudet. De sista 2 går på nåder. Men det går. Det är ju trots allt kondition och ben, saker jag har hyfsat koll på.
Det är värre med armhävningarna. En hand på brädan, en på golvet. 6 armhävningar och sen över till andra sidan. Upprepa gånger miljoner. Börjar på fötterna men när armarna tar slut tvingas jag ner på knä. Men då går förflyttningen mellan sidorna mindre smidigt. Ont i knäna. Tjurig.
Drömmer om nya roliga hopp och får naturligtvis en uppsättning till.
Efter 30 minuter är jag ordentligt genomarbetad och härligt glad i kroppen. Det är inget pass jag hade rekommenderat till en nybörjare precis men för den som är van att träna och har hyfsat kroppskontroll är det en häftig utmaning. Och rolig. Förutom armhävningarna då…
Inga kommentarer