Andréa – haha, ja visst är det så. Förr tyckte jag att det var lite crazy att springa halvmara, och nu gör ALLA det. Jaja, det handlar ju inte om att vara mest crazy, eller springa längst och fortast, det viktigaste är ju att ha kul längs vägen!

Thomas – härligt med en sådan dotter! Familjetid och träningstid på samma gång. Som värsta kinderägget liksom!

Camilla – tack själv. Det var trevligt! Det gör vi om!

Nanna – jag har hittat mina träningsvänner via bloggen och på gymmet. Sen sprider det sig lite, man hittar på grejer tillsammans och någon tar med någon kompis och sen bara växer det :)

Självklart är det roligare och motiverande att träna tillsammans med andra som kan inspirera och peppa. Men om man har ”lata” kompisar som hellre fikar än tränar, vart ”hittar” man då likasinnade som man kan träna med? Tack för en inspirerande och bra blogg!

Jag är också så glad för mina tokiga träningskompisar! Tack för cykelturen idag:-)

Vilket bra inlägg!!

Själv ska jag springa intervaller tillsammans med min dotter.
Hon är också en av de där som aldrig bangar.. Springer gärna en extra kilometer och tycker alltid att det är bättre att röra på sig än att sitta still.

Ja visst är det kul!? Enda ”nackdelen” (om man nu kan kalladet det) är ju att det alltid finns massvis med folk som gör ”större/galnare” grejer än en själv så man känner sig inte lika cool om man springer marathon längre :)