Browsing Tag

sydafrika

Restaurangtips Kapstaden

Jag tar mig friheten och gå utan för min träningsnisch och sväva i väg till ett annat område som ligger mig varmt om hjärtat – mat! Och våra bästa restaurangtips från vår resa till Kapstaden i julas. Du som aldrig tänker åka till Kapstaden eller som inte tycker om mat (finns det???) kan med fördel blunda, hålla för öronen och surfa vidare till någon annan trevlig träningsblogg. Ni som har googlat er hit för tips, eller ni som stannade kvar trots att inlägget inte handlar om löparskor, hoppas ni får tillfälle att testa mina godbitar!

PLANT

Plant är ett veganskt lunchställe som finns på två ställen. En i city bowl där man kan hitta allt från juicer, smoothies, burgare, tacos, quesadillas, sallader och wraps. Inredningen är fräsch och hela stället känns trendigt. Förutom oväsendet av en ständigt malande kvarn älskade vi stället och kom tillbaka flera gånger. Jättegott! Filialen i Observatory var mindre och inte alls lika fancy. Skippa den!

GRAND DADDY

Ett av målen med resan var att besöka en roof top bar och vi lyckades av en slump hamna där redan första kvällen. På taket till Grand Daddy hotel finns värsta coola husvagnsparken. Ja det bor faktiskt folk i husvagnarna och vi kunde gladeligen studera vem som bodde var medan vi åt vår middag.  Maten i sig var enkel men god. Vi testade tacotallrik och en sallad och var nöjda med det, men det var själva omgivningen som var största behållningen. Absolut värt ett besök. För enklare mat eller färgsprakande drinkar.

LA MOUETTE

La Mouette i Seapoint firade vi vårt nyår med en smarrig sjurättersmeny. Prisläget är bra i Sydafrika just nu och man ruinerar sig inte även om man unnar sig lite lyxigare mat. Middagen serverades på deras innergård och det kändes galet bra att kunna sitta utomhus i klänning på självaste nyårsafton. Maten var riktigt bra och portionerna väl tilltagna. Bland favoriterna hittade vi en ravioli med tryffel, ostbollar och en tonfisktartar.  Upplägget grymt genomtänkt och till ostbrickan serverades under namnet OSTPICKNICK där vi fick en korg med ostar, kex och olika marmelader, placerade på ett eget bord bredvid oss.  På efterrätten hade de gått all in på ÄGG, och serverade en gul sorbet (gulan) i en vit maräng (vitan) inneslutet i ett skal av vit choklad. Det var den minst goda rätten men den roligaste…

 

POT LUCK CLUB

En av resans bästa restauranger var Pot Luck Club i Woodstock, beläget högst upp i en silo, med en fantastisk utsikt över stan. Atmosfären är avslappnad och hela stället osar New York. Till och med från toaletten kan man begrunda de vackra vyerna innan man smörjer in händerna med den lyxiga handkrämen.  Man kan välja vanliga bord eller barhäng vid själva köket. Men första klassens inblick i kockarbetet.

Konceptet stavas mellanrätter som på de flesta ställen i Kapstaden. I menyn är rätterna indelade efter smak: sött, surt, umami, bitter och salt. Jag gick bananas på umami, salt och surt och skippade det söta och bittra. Utom efterrätten då som nog gör sig bäst som söt..

Det var på Pot Luck Club jag åt min hittills godaste Fish slider. En galet god minihamburgare som jag nästan dog smakdöden av. Det var tamejtusan det godaste vi åt på hela resan. Men även Biff tatakin och det wokade ägget var to die for. Och efterrätten i form av en risotto med frukt. För den som älskar risgrynsgröt. Fredrik som är snäppet mer wild and crazy testade efterrätt med bacon på…

Restaurangen är grymt populär och du behöver boka dig i god tid. Platserna släpps den första dagen i månaden INNAN du ska dit. Häng på låset. Vi hade fyra datorer och två telefoner och fick med nöd och näppe plats…

 

TJING TJING TORII

Resans sämsta service fick vi uppleva på Tjing Tjing Torii. Servitrisen lyckades inte få en bokstav rätt och vi fick fel mat, för lite mat och låååånga väntetider. Trots det struntade vi inte i dricksen. För maten var fantastisk när den väl kom! Här fanns smårätter, mellanrätter och hela rätter. Ett lite komplicerat koncept där det var svårt att avgöra hur mycket som var lagom. Å andra sidan ville vi inte vara lagom här. Vi ville äta så mycket det bara gick med tanke på hur gott det var…

Inriktning Asian fusion och favoriter i form av steamed buns och poké bowl. Väl värt ett besök. Men ha gott om tid på dig och ARTIKULERA när du beställer…

 

MZANSI

Mzansi är inte vilken restaurang som helst utan faktiskt någons hem. Hemmet i fråga ligger i Langa, en av Kapstadens kåkstäder, och man tar sig säkrast dit och hem med hjälp av Uber.  ”Mama” bjuder på buffé och vill att vi ska känna oss om hemma.   Maten är god och vällagad men inte fancy utan mer vardagsmat. Men vid den här middagen är det liksom inte själva maten som är huvudgrejen. Här är det inblicken i en afrikansk familjs liv i kåkstaden som är i fokus. Mama berättar sin historia och om hur hon startat sin restaurang. Om lyckan i att bli rankad nr 1 på tripadvisor och hur verksamheten därefter tagit fart.  Alltihopa avslutas med dans och hålligång till livemusik där de yngre gästerna får vara med och spela.  Väl värt ett besök!

 

TEST KITCHEN

Återigen ett poppis ställe som kräver sin framförhållning. Platserna släpps den första dagen i månaden innan ditt besök. Vi misslyckades vid vår första försök men eftersom vi stannade över ett månadsskifte hade vi en chans till på oss. En hel datorcentral uppkopplad och atomur på, så fixade det sig. Stället rankat nummer 20 i världen och bör inte missas!

Första delen av middagen serveras in ”the dark room”.  Vi bjuds på fördrinkar och ett helt gäng mindre rätter som alla är galet goda. Test kitchen är lite av en experimentverkstad och de jobbar uppenbarligen med att uppfinna nya konsistenser och smaker. Hur man lyckas skumma Guinness till det lenaste skum övergår mitt förstånd men det var supergott, även för mig som tycker Guinness är typ det äckligaste som finns…

Fem rätter senare får vi komma in i light room och ett helt ny värld öppnar sig. Köket är placerat så att det är fri insyn för dem som sitter nära. Vi sitter en bit bort men kan ändå se kockarna jobba. Maträtterna är fortsatt kanongoda och upplevelsen innefattar inte bara smak utan också lukt, där vi emellanåt får tvätta händerna med rosvattenservett och dricka rosvatten för att matcha smaken på maten…Skumt men kul. Fast just rosvatten vet jag inte om jag köper hem till fredagsmyset…

Favoriten blir en havsabborre och en pilgrimsmussla som liksom fick smaklökarna i gungning. Note to self och alla andra: winepairingmenyn kan ge ödesdigra konsekvenser, när man liksom ska matcha 13 rätter med 13 glas vin och maträtterna i fråga är ungefär i storleksordningen tändsticksask… För vidare information, rådfråga Fredrik. Vi som höll oss till mindre omfattande dryckesalternativ fick en trevligare morgondag…

 

FOXCROFT

En bit utanför centrum ligger Foxcroft som blir vårt näst sista matmål för resan. Efter två veckor av smårätter och tapas är vi glada att få välja en trerätters ur en meny. Eller fyra. För förrätten består av två tapas… Tapas är värsta inne i Kapstaden, så helt utan kan man inte bli. Men vad gör väl det, tapas är ju gott som tusan. Lokalen är mysig och maten god men lite snålt tilltagen.  Dagens bästa blir efterrätten som är något av det vackraste jag sett.  Jordgubbar, sorbet, mascarpone och stekt croissant. Och en hel blombukett på det. Så himla gott!

 

CHEF’S WAREHOUSE

På coolaste matgatan Bree Street i citybowl hittar vi restaurangen Chef’s warehouse som också serverar tapas. Till skillnad från andra restauranger går det inte att boka bord i förväg och man får snällt vänta i baren om platserna skulle vara slut. Det fick vi. Andra gången. Första gången var vi för hungriga och fick se oss om efter annat alternativ.

Anyway. Tapas för två är grejen. Det är 8 rätter som ska smakas igenom och det går undan. Här kan man äta tapas utan att ha hela kvällen ledig. Skönt tycker vi efter två veckor där måltiderna ibland varit 4 timmar långa.

Förutom den goda maten finns det hyllmeter med spännande saker att botanisera bland. Delikatesser, köksredskap, kokböcker. Lyckan för en sån som jag!

ACTIVE SUSHI

I en steril och iskallt luftkonditionerad lokal får vi måhända den tråkigaste servicen, men också den mest fantastiska sushin. Visst finns det vanliga nigiris och makis, men här finns även sushi-sandwiches och friterade jordgubbar. Det är en fröjd för ögat att studera menyn och det är helt omöjligt att välja bort något bland allt det vackra. Därför blir vi aningens mätta…

Sådärja. Det var ett inlägg som heter duga. Hungrig blev jag också. Och sugen på att åka till Kapstaden. Men nu återgår vi till verkligheten, gröten kallar!

Bästa kaffebarerna i Kapstaden

Jag är inte bara löparnörd. Jag är cappuccinonörd och matnörd också. Jag har redan erkänt att vi valde boende i Kapstaden efter var de bästa kaffebarerna låg. Det var ett snilledrag! Här kommer en guide till de bästa kaffebarerna för dig som inte vill missa chansen till gott kaffe på semestern!

ORIGIN COFFEE ROASTERS

300 meter från vår lägenhet. Vilken lycka! Här har vi pipit förbi för kaffe och croissant efter löprundorna. Före utflykterna. Till mellanmål, lunch och frukost. Ja mest hela tiden egentligen…

Det märks att stället är poppis. När helst man droppar förbi är det nästintill fullsatt. Förutom kaffet finns en gedigen meny av frukostmat, brunch, lunch, kakor och mackor. Tittar man förbi kring halvåttasnåret kommer croissanterna direkt från ugnen. Så värt!

Cappuccino finns inte på menyn, det är flat white som gäller här. Och du kan själv välja vilka bönor du vill att den görs på. Alla gånger utom en blev det riktigt bra.  Mild smak av nötter och ett lent härligt skum. När jag blir övertalad att prova en superlyxig böna blir det fel. Syrligt i smaken och flera gånger så dyrt.  Fast det senaste märkte jag först när det var dags att betala. 50 kronor är min dyraste cappuccino ever.  Utan lyx kostar de 14 vilket medger många om dagen…

Origin blir vår favorit i Kapstaden.

TRUTH COFFEE ROASTING

Under veckan har vi druckit kaffe från deras mindre filial vid matmarknaden i V&A Waterfront. Gott kaffe men ingen kaffebars-känsla så där i vimlet bland juicepressar, langos, hamburgerhak och försäljning av torkat kött och kryddor. Till slut tar vi oss i kragen för att besöka deras riktiga kaffebar. Vi ska bara pipa in en snabbis men blir inte insläppta. En man i uniform utanför lokalen berättar att det är fullt därinne. Han ser ut som en blandning av en hotellportier och en spårvagnskonduktör. Vi viftar snällt med ögonfransarna och säger att vi inte behöver något bord, bara lite kaffe, och han ger med sig.

Känslan i lokalen är som att befinna sig mitt i en filminspelning. Ljuset är dämpat, möblerna konstiga och all personal utklädd i konstiga kläder. Vi snackar hattar och goggles. Uniformer. Det är industri, pannrum och gammal film i en sjukt konstig mix. Kaffet är helt ok även om filialen i matmarknaden var snäppet bättre.  Fast upplevelsen väger upp allt. Det här stället hade jag aldrig velat missa. Helt galet och jag har fortfarande inte helt smält mitt besök!

Stället serverar lunch modell barmat, för den som är sugen. Vi provade dock bara kaffet.

BEAN THERE COFFEE ROASTERY

Efter vårt långpass ramlar vi in på Bean there som vi hört ska ha bra kaffe. Bean there är till skillnad från Truth, med sin murriga och bullriga lokal, ett fräscht och färgglatt ställe. Här blir man glad ända in i själen av pastellerna, cykeln på väggen och en telefon med snurrplatta. Här finns ett mindre utbud av takeaway-mackor som ser galet goda ut och allehanda rawfoodbars.

Vi sjunker ner i en soffa så djup att det är risk att aldrig komma upp igen. Speciellt inte efter 20 km i bergen. Men vi piggnar till av kaffet. Kanske mest för att det är så våldsamt syrligt. Gillar man syrligt kaffe är detta the place.  Jag trivs här, men det blir inte fler besök. När de byter bönor kommer jag tillbaka…

ROSETTA ROASTERY

Rosetta ligger i ett litet köpcenter i Woodstock. Och det är egentligen lika roligt att kika in i affärerna i centret som i kaffebaren… Affärerna är mysiga och inbjudande. Kaffebaren är minimalistisk och kal. En ”riktig” kaffebar. Med massor av kaffe och inget fika, med undantag av två ensamma kakor på ett fat. Det finns bara ett fåtal sittplatser om man inte vill hänga vid baren. Det här är inget ställe man sitter och fördriver en eftermiddag på, det är mer svep och gå. Vi har hopp om kaffet men blir besvikna av smaken igen. Och här uppväger inte lokalen.  Ganska trist faktiskt.

Summa summarum. Du behöver bara Origin. För kaffet. För en crazy känsla MÅSTE du besöka Truth på Buitenkant street.  En upplevelse du inte kommer glömma. Tyvärr finns inte havremjölk i Sydafrika, vill man inte ha vanlig mjölk är det mandelmjölk eller sojamjölk som gäller. Alla testade kaffebarer hanterar mjölken med bravur men de veganska alternativen blev ärligt talat inte helt bra. Mandeln smakade grönsak och sojan skar sig.  Oatly borde fundera på att göra intåg….

#fitfam


Jag har pratat hashtagar förr, och nu är det dags igen. Min härliga familj har blivit hashtaggade ”fitfam”, hur creddigt är inte det…?

Det är Philippa från vår löpande sightseeing som lagt ut en bild på oss. Hon kallar oss #fitfam och #runningfamily.  Känns bra för min image…

När jag föreslår att jag ska hashtagga alla semesterns familjeaktiviteter med #fitfam får barnen spel. Fitfam är uppenbarligen inte lika coolt när man är tonåring.

Någon dag efter löpturen får vi ett personligt mail med bilder och en gps-fil från rundan. Bifogat finns även gps-filer på andra trevliga rundor. Vi snackar värsta insidertipsen!

Jag tackar henne och länkar till mitt blogginlägg som hon läser med hjälp av google translate. Jag vågar inte tänka på vilka konstiga översättningar som görs, men hon verkar bli nöjd med resultatet. För idag hittar jag ett paket i lägenheten…

Det kanske räknas som reklam, men åker ni till Kapstaden måste ni träffa Philippa. Gulligare tjej finns inte!

En trailrunda till frukost

Det är lätt att gröten sätter sig i halsgropen när morgonrundan inleds med 300 höjdmeter på ouppvärmda ben… 

Vi har ett långpass på schemat. Fredrik har hittat en gps-fil från ett trail-lopp som brukar gå i krokarna. Vi konstaterar tidigt att Sydafrikansk trail är jobbigare än trail i Stävie. Å andra sidan är utsikten här lite flashigare. Niohundra höjdmeter skramlar man nämligen inte så lätt ihop på en skånsk åker…

Hade jag sprungit detta som lopp, hade jag förmodligen stupat någonstans längs vägen. Nu tar vi det lite mer chill. Går i de värsta uppförsbackarna och använder ordet KODAK MOMENT som ursäkt för att få stanna lite.

Vinden är galen och emellanåt får jag hålla i mig för att inte blåsa omkull. Jag fegar i nerförsbackarna och Fredrik får snällt pilla sig i naveln och vänta in.

Vår fantastiska runda har av en händelse vägarna förbi en cool kaffebar på vägen till vår lägenhet. Har jag förresten sagt att vi valde boende efter var de bästa kaffebarerna finns? Sånna är vi. En kaffebarsguide och familjen Nystedts bästa restaurangtips kommer inom kort.

Men först ska jag avslöja det hetaste mellanmålstipset som utlovat. Kanske redan i morgon…

Ett annorlunda nyår…

Nyår i Sydafrika går inte att jämföra med nyår i Kävlinge. Årsskiftet 2016/2017 testar vi en helt ny upplevelse!

Redan under förminglet noterar vi skillnader. Vi befinner oss på en takterass utan att någon fryser ihjäl. Inte ens jag… Bara en sån sak!

Mitt i själva firandet upptäcker dottern att ljuset råkar vara perfekt och vi får avbryta för en photoshoot innan vi drar vidare på middag. En snabbis till stadsdelen Bo Kaap för lite urflippade bilder förgyller vilken nyårsafton som helst. 19.30 och det är inte ens mörkt!

Efter utförd fotografering tar vi en Uber till  restaurangen och taggar nyår med sydafrikanska radioplågor. Inte någon Avicii så långt örat når.

Vi har alla klätt upp oss för den stora kvällen men upptäcker tidigt att dresscode nyårsafton i Sydafrika är shorts och t-shirt, även på en mycket fin restaurang.

Vi festar loss på ostron istället för hummer och byter ut oxfilén mot sju andra spännande rätter… Det förstnämnda hade jag dock klarat mig utan, sörpla havsvatten liksom! Att sitta utomhus på självaste nyårsaftons kväll hade jag gärna gjort fler gånger. Fast inte hemma!

Vi ersätter grevinnor och betjänter med högklassig serveringspersonal som räddar vår kväll med två huvudvärkstabletter till dottern som plötsligt mår konstigt och blir yr. Hon repar sig snabbt och är på banan lagom till efterrätten.

När klockan är 15 sekunder i tolv har vi fortfarande inte hört eller sett en enda raket. Att börja tjuvskjuta redan på torsdagen är uppenbarligen inte the way to go…

Vi är fortfarande kvar på restaurangen och har fått varsitt TOMTEBLOSS att fixa nyårsstämningen med. Klockan 00.00 försöker vi tända dem i ljuset på bordet. Trettio sekunder senare har alla lyckats och lite försenat skålar vi in det nya året.

Knappt hinner vi svälja innan alla rusar ut på gatan för att se raketer. Det går sådär,  för raketer är tydligen förbjudna här. Himlen är svart så när som på miljoner vita fåglar som skrämts i flykt av en tutande partybuss.

I Waterfront hålls ett stort fyrverkeri men uberföraren har varnat oss att det kommer vara fyra timmars bilkö att ta sig där ifrån så vi nöjer oss med tomteblossen…

Och är lika glada för det.

Skillnaderna fortsätter även på nyårsdagen:

Klockan 07.00 när Sverige sover som godast är det fullt hålligång på strandpromenaden i Kapstaden. Inga spår efter ölflaskor eller raketrester. Alla springer, vi springer, och ingen äter pizza.

Ingen tittar heller på backhoppning.  Det närmsta vi kommer är pingvinspaning. Faktiskt snäppet coolare…