Aktuellt

Utanför boxen

När jag gav mig ut på den ödesdigra torsdagsrundan hade jag på planeringen att göra något riktigt wild & crazy. Jag skulle springa Stävie Trail-banan BAKLÄNGES.

Stävie Trail

Jag kan banan ut och in i sömnen. Så många gånger jag sprungit där, markerat banan, satt upp snitslar och plockat ner dem,  vore det väl konstigt annars. Jag hade kunnat springa den med ögonbindel. Åt ena hållet. Men jag gillar utmaningar så jag tänkte att det skulle vara kul att se om den totala bristen på lokalsinne hade fixat att vända rundan.

Springer rundan åt rätt håll först. Kraschar i marken efter 3,5 kilometer, putsar av smutsen och fortsätter. Vänder håll efter 6 kilometer och klarar det galant. De nygjorda spåren från mina Inov8 bekräftar emellanåt att jag är på rätt väg, men jag är aldrig osäker. Stolt som en tupp författar jag inlägget i huvudet. Utmanar folk att testa. Men undermeningen att man nog måste vara arrangör för att fixa biffen…

Så plötsligt kommer två parallella stigar. Har ingen aning om vilken jag brukar komma ifrån. Chansar på den ena vilket såklart blir fel, och målet uppenbarar sig minst en kilometer för tidigt. Vänder om. Gör rätt.  Och det är inte enda gången. Jag svänger en sväng för tidigt och kommer vilse en gång till. Stävie Baklängestrail alltså. Till och med för svårt för arrangören! Men prova gärna. Eller för all del, Stockholm marathon baklänges funkar ju också! Baklänges är faktiskt ganska kul!

1 kommentar

  • Svara
    Johanna
    9 november, 2019 kl 17:33

    Jag blir t.o.m. förvirrad av att springa mitt vanliga varv i Pildammsparken baklänges! Trots att jag ändå gjort det några gånger och det är typ universums enklaste runda tvekar jag ändå på ett par ställen. Jag hade nog aldrig kommit ut ur skogen om jag provat att springa baklänges där 😂

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.