Det här är födelsedagen då jag smygsprang i soluppgång, kröp ner svettig i sängen och låtsassov i väntan på skönsången. Det är dagen jag hoppade studsmatta till glad musik, åt lunch i skogen och fick en läskig present…
Morgonrundan är fin och det är med en skön känsla i kroppen jag kryper ner i sängen och drar täcket över huvudet. Familjen ska snart stämma upp till sång, och sedan väntar presenterna. Spännande är bara förnamnet, vad blir det för roligt i år?Fredriks paket är inslaget i en skokartong från Inov-8. Med tanke på att vi har miljoner par sånna skor i familjen tror jag liksom inte att det är skor som ska ligga där i. Men det är det. Ett par sprillans nya Inov-8. Till asfaltnörden….
I ena skon ligger en karta och jag behöver både miniräknare och ett visst mått av geografisk kunskap för att lista ut vad den innebär…
7 februari ska jag tydligen springa, dricka kaffe och sova. Dagen efter ska jag visst springa långt, äta gott och sova. Fortfarande har jag inte knäckt gåtan VAR? Men ser det inte lite franskt ut…?
Franskt är det inte. Det är Malmö, mitt eget hus och Tjörnarp. Och plötsligt går det upp för mig att jag är anmäld till Tjörnarparen – the knatte version. 50 km TRAIL Asfaltnörden i mig blir nervös. Kommer jag ens att överleva utan att slå huvudet i en stubbe, springa vilse eller snubbla på en rot?
En skräckblandad upplevelse, förvisso fint inbäddad i övernattning med god middag på Österlen. Och såklart mer kaffe, men ändå, jag ska springa TJÖRNARPAREN. Bland vildsvinen mitt i vintern. Läskigt är bara förnamnet.
Och för att inte riskera äktenskapet ligger en present även i andra skon, en superfin ring. Och för den får det väl vara värt att springa 50 km trail. Men det kan hända att han får en 100 km lång asfaltshämnd när han fyller år nästa gång…
10 Kommentarer
pernillabredolt
27 oktober, 2019 kl 18:09Grattis! vad roligt med en överrasknings karta till presenten.
Anna
29 oktober, 2019 kl 15:52Ja det var lite trixigt. Såg inte ens att någon av bilderna föreställde min egen gata…Men så är det ju inte jag som är orienterare 🤪
Johanna
28 oktober, 2019 kl 22:03Wow så kul ändå! Tjörnarparen verkar kul och lite farligt 😱 Jocke har tittat på det och sedan konstaterat att han nog kommer ramla som vanligt och slå i axeln. Tror att han har ramlat på VARJE Stävie trail! Men ändå – lite nyfiken är jag också på att snubbla runt i issörja och brottas med vildsvin.
Anna
29 oktober, 2019 kl 15:54Haha, Stävie Trail ramlar inte ens jag på 😀. Klart ni ska med och slåss med vildsvin! 🐗
Johanna
29 oktober, 2019 kl 23:23Kanske skulle vara en bra 33-årspresent till mig själv… Fyller ju ändå år den 5 februari så det är ju födelsedagshelgen!
Anna
30 oktober, 2019 kl 17:53Bra idé! Så kan vi fira dig på Tjörnarps hippaste kaffebar efteråt…. 🤣🎉☕️
Lomma-Eva
29 oktober, 2019 kl 15:14Grattis!! Sprang detta lopp förra året i lera o regn, fantastiskt trevligt! På energistationerna bjuds man på kaffe, kaka och en kram (frivillig!), men bra pannlampa behövs, annars är man vilse. Sorry, så är det..
Anna
30 oktober, 2019 kl 19:09Pannlampa? Men jag ska bara springa 50 km och det är väl på dagen hoppas jag…? Eller?
Lomma-Eva
1 november, 2019 kl 07:55Sorry, klart du inte behöver pannlampa, det är bara för sniglar som jag😄! Fast bra syn behövs, snitslarna kan vara luriga att se, jag sprang ut på en avverkningsgata (träd ligger som plockepinn) för att den var utmärkt med samma band!
Anna
1 november, 2019 kl 08:00Haha, tänkte inte på att det blir mörkt så tidigt på vintern… kommer nog också behöva lampa! I terräng är jag en snigel av rang 😱. Och dålig syn har jag också….