Note to self: Gå inte direkt från trädgårdslandet till Body Balance-klassen utan att passera dusch…
På grund av extremt soligt väder gjorde jag en snajsig swop av arbetstid. Tog helgens trädgårdsarbete på den soliga torsdagen och sparade bokföringen till lördag då det ändå ska regna ihjäl sig. Smart så.
Men alla arbetsuppgifter går inte att byta dag på, och plötsligt har det blivit dags att drilla löpteknik med ett löpsuget företag. Jag hoppar direkt från jordhögen till löparskorna och ger mig iväg. På vägen hem passerar jag gymmet, bara fem minuter innan Body Balance-klassen börjar. Tänker lite spontant att BB är precis vad min kropp behöver och snubblar in i salen med två minuters marginal.
Sätter mig på mattan och tar av strumporna…
DET skulle jag inte ha gjort…
Jag har en strump-rand av smuts precis vid ankeln. Den är svart. Mellan tårna har jag fått med mig halva jordhögen. Och svarta nysprungna fötter alltså… Det var kanske inte SÅ genomtänkt.
Att fokusera på nuet och släppa taget om tankar går så där, när det enda jag funderar över är hur långt odören når och hur väl det syns att jag glömt att tvätta fötterna!
Enda positionen jag längtar efter är Barnet, då jag med min överkropp skulle kunna gömma mina fötter och stänga ute spår av löpning och trädgårdsland. Men det kommer inget barn.
I positioner där vi håller om vristen försöker jag lite diskret gnugga handen lite fram och tillbaka för att sudda ut den skarpa randen. Vilket såklart tar allt fokus från positionen jag försöker hålla.
Så. Note to self och alla andra. Om schemat verkar på tok för perfekt så är det nog så. Då kan det vara två minuters fotskölj som saknas…
6 Kommentarer
Annika
27 april, 2019 kl 11:07Ett genomfört pass är alltid bättre än inget pass, med eller utan smutsiga fötter😀
Anna
27 april, 2019 kl 18:40Eller hur! Undrar om tjejen på mattan bredvid tyckte samma sak :)
Johanna
27 april, 2019 kl 12:00Haha underbart! Jag brukar trösta mig med att alla andra troligtvis är upptagna med sina egna oklippta tånaglar, håriga armhålor eller fläckiga tröjor. Åtminstone är det vad jag intalar mig själv när jag har glömt det där…
Anna
27 april, 2019 kl 18:40Haha, jo så är det förmodligen!
Hannas krypin
27 april, 2019 kl 20:14Jag tror inte att de andra tänkte på dina fötter. Det blev ju ett kul inlägg att läsa av det hela. :-)
Pernilla Olsson
29 april, 2019 kl 12:57Fniss fniss,du är så rolig!! :)