I natt drömde jag att ja la ner den här bloggen. Det var en jätteläskig dröm. Bloggen är ju min bebis. Min dagbok. Min uppslagsbok när jag behöver veta vad jag ska packa, vilket år saker hände eller hur jag firade en viss födelsedag.
Bloggen är också något som tar tid. Från familj och från fritid. Jag tjänar inte en krona på den tid jag lägger ner utan belöningen är kontakten med er läsare. När ni kommer fram och hälsar, när ni hejar på mig under loppen. När ni mailar, kommenterar och frågar.
Och jag älskar det.
Men bloggfenomenet är ute. Läsare försvinner och bloggkompisar lägger ner. Plötsligt känner jag mig helt ensam kvar. Den som inte förstår bättre utan hänger kvar i det som var.
Kanske borde jag också släppa tag och gå vidare. Men hur ska jag då veta om jag hade vätskeväst eller rygga på ett visst lopp? Eller vilka jag sprang med när jag fyllde år? Hur ska jag få utrymme för min enorma skrivklåda. Jag älskar ju att skriva.
Beslutet är inte lätt. Men är det ingen där kanske det är lika bra att hitta på något annat. Någon som har förslag på en ny hobby?
70 Kommentarer
Johanna
2 april, 2019 kl 17:32👋🏼 Jag är alltid här! Läser och fnissar, går in igen för att läsa roliga kommentarer och läser sen en gång till. Du har ju roligaste bloggen! (Har för övrigt inte koll på trender, men det finns väl fortfarande en massa bloggar?)
Anna
4 april, 2019 kl 07:15Tack snälla du! Visst finns det bloggar men det känns som ingen orkar läsa. Att insta är max text som folk orkar svälja. Men nu vet jag att jag hade fel! Tack igen 😀
Johanna
4 april, 2019 kl 08:34Men hjälp! Jag brukar gå in här ivrigt ett par gånger varje dag, så missar jag en enda dag och så händer detta!! Skönt att se att andra tog ansvar för att avstyra dessa vansinniga tankar om att sluta blogga…
Anna
4 april, 2019 kl 15:40Haha, med så många fina kommentarer blev beslutet lätt ❤️.
Ulrika Lövgren
2 april, 2019 kl 18:48Jag är här varje dag!
Anna
4 april, 2019 kl 07:15Underbar att läsa! Tack!
Caroline Andersson
2 april, 2019 kl 18:57Åh, din blogg är helt fantastik! Läser varje dag och förundras över hur du hittar alla dina underbara infallsvinklar!
Anna
4 april, 2019 kl 07:16Haha, och jag som känner mig som en upprepande papegoja! Tack för din kommentar ❤️
Marina
2 april, 2019 kl 19:57Jag läser allt du skriver, så skön blandning! Du bara måste fortsätta, behöver en jordnära och rolig blogg om löpning och livet. Hög igenkänningsfaktor!
Anna
4 april, 2019 kl 07:18Tack för att du läser! Och hoppas du inte känner igen dig i allt. Min förmåga att hamna vilse är kanske skönast att inte känna igen sig i😀
H
2 april, 2019 kl 20:06Åh, men jag läser din blogg sedan flera år tillbaka, vad ska jag då göra med min pendlingstid? Och vem ska inspirera mig att börja springa igen nu efter mitt kejsarsnitt?
Anna
4 april, 2019 kl 07:22Jag är inte den som ska förstöra din pendlingstid, jag lovar att hänga i lite till. Och hoppas jag lyckas få dig på löparbenen så fort du känner dig redo! Heja dig 👏🏻
Malin
2 april, 2019 kl 20:21Nej du får inte lämna oss!!!
Jag tittar in varje dag!
Anna
4 april, 2019 kl 07:23Härligt att höra! Jag hänger i lite till!
Emma
2 april, 2019 kl 20:24Inspiration till bra kaffeställen fås ingen annanstans, jag läser, njuter och planerar fler löpturer! Fortsätt!!
Amanda
3 april, 2019 kl 07:25Neej, stanna! Jag tror inte att bloggeriet är på väg bort! Det finns ju dom som satsar mer och mer på sina bloggar och lägger ner poddar osv istället, tex underbara clara, gabriella joss.. älskar din blogg
Anna
4 april, 2019 kl 07:23Underbart att höra! Mer kaffelöpning åt folket 😀
Annika
2 april, 2019 kl 21:06Jag läser varje dag! Hur kul som helst.
Anna
4 april, 2019 kl 07:24Tack snälla ❤️
elsa
2 april, 2019 kl 21:14Jag är här varje dag! Var ska man annars få tips om knäppa lopp och ännu knäppare loppmat? Och vart ska jag annars få inspiration om långpass att springa? Det hade varit supertråkigt om du försvann, men förstår dig absolut om du känner att inspirationen och motivationen tryter.
Anna
4 april, 2019 kl 07:25Knäpp loppmat? Jag? Äter inte alla falukorv på söt bulle och grädde med aprikoskräm…? 🤪
Catarina
2 april, 2019 kl 21:30Jag är här! Nästan varje dag. Och din blogg är den enda jag läser. Var ska jag ta vägen om den försvinner?
Anna
4 april, 2019 kl 07:27Alltså det känns lite hedrande ❤️. Jag stannar. Såklart! Efter det här kommentarsregnet går det ju inte att lägga ner! Tack för din kommentar!
Lotta
2 april, 2019 kl 21:31Älskar din blog, varje dag🤩
Anna
4 april, 2019 kl 07:27Tack bästa🙏🏻
Helena
2 april, 2019 kl 21:37Jag är här varje dag – trots att jag aldrig någonsin skulle få för mig att köpa någon form av kaffe ;-)
Anna
4 april, 2019 kl 07:28Haha, om du har vägarna förbi ska du få en så god så du ångrar dig i frågan 😀
Lisa
2 april, 2019 kl 22:46Nejjj!!!! Stanna kvar! Jag älskar din blogg, läser alltid! Men jag förstår tankegångarna, för jag har ju också en blogg sedan ett tag och jag tänker samma sak. Men nej. Jag gillar bloggar och det är en bra sorts dagbok!
Anna
4 april, 2019 kl 15:57Eller hur! Som bästa uppslagsverket när man undrar över nått! Typ hur mycket kläder man behöver på ett intervallpass i april 😀. Värt att fortsätta med!
Cissi
2 april, 2019 kl 23:26Läser varje dag, kommenterar aldrig… men din blogg e ju den bästa, inspirerande o rolig, älskar den😁
Anna
4 april, 2019 kl 15:57Tack för dina fina ord 🙏🏻
Hannas krypin
3 april, 2019 kl 06:51Jag kikar in varje dag för att se om du uppdaterat! Din blogg är ju hur bra som helst så sluta inte. Jag tror inte på att bloggar är ute. Det skapas många varje dag ju. Sen kanske det inte längre är så många som blir ”bloggstjärnor” men det spelar ju ingen roll.
Anna
4 april, 2019 kl 16:00Nej bloggstjärna har jag ingen ambition att bli 😀. Då kan man ju inte posta vad man vill när man vill utan bara när det är som mest strategiskt, och med rätt innehåll för att passa Google i smaken. Inte min kopp te 😀
A-mamman
3 april, 2019 kl 09:40Du ska absolut INTE skaffa en ny hobby om det innebär att du slutar blogga. Jag älskar ju din blogg! Och om jag får säga det själv så är jag en ganska smart och kräsen läsare, så det är ett bra betyg :) Tänk också på hälsoinsatsen som du gör, när du inspirerar till rörelse och lär oss en massa om träning, utrustning och olika lopp. Du behövs, jag vet ingen annan som har en liknande blogg – bara det är ju helt fascinerande!
Jag har ju också en blogg, mycket mindre än din, faktiskt pinsamt få läsare, så snacka om att jag då knappast bör fortsätta blogga…
Anna
5 april, 2019 kl 07:29Tack för fina ord. Att göra en kräsen läsare nöjd är ju inte illa alls :) Jag tycker vi fortsätta blogga båda två! Det är ju så roligt!
Anita
3 april, 2019 kl 11:11Din blogg är ju det första jag läser, och bloggar lever visst fortfarande. Mycket bättre än instagram! Fortsätt gärna :)
Anna
5 april, 2019 kl 07:33Ni har övertalat mig. Allihopa! Så glad för all input, klart jag fortsätter :)
Joanna S
3 april, 2019 kl 11:18Läser varje dag 👍☺
Anna
5 april, 2019 kl 07:33Känns bra att veta :) Tack fina du!
Karin
3 april, 2019 kl 11:59Läser också jämt och inspireras! Tycker det är roligt med en bloggerska som inte bor i Stockholm! Sluta inte!!!!!
Anna
5 april, 2019 kl 07:34Ibland känns det som att jag är så lokal, att ingen skulle bry sig. men det är klart, alla bor ju faktiskt inte i Stockholm. Tack för fin kommentar! Jag fortsätter :)
Gert
3 april, 2019 kl 12:01Jag läser din blogg varje dag.Hoppas du fortsätter.Jag älskar humorn i bloggen.Ibland skriver jag också här.
Anna
5 april, 2019 kl 07:35Tack Gert! Jag fortsätter :)
Isabelle
3 april, 2019 kl 12:13Nä du får inte sluta. Älskar dina blogginlägg. <3
Anna
5 april, 2019 kl 07:35Det känns omöjligt att sluta efter alla gulliga kommentarer. Tack snälla! Klart jag fortsätter :)
olof
3 april, 2019 kl 13:22Av alla bloggar jag följer, eller har följt, är nog din den jag skulle sakna mest.
Anna
5 april, 2019 kl 07:37Det värmer att läsa! Och hur skulle jag kunna semmelspringa utan att ha någonstans att berätta för folk att jag ätit semlor mitt i sommaren liksom? Det går ju inte! Klart jag fortsätter! Fast jag har inte fått någon inbjudan till 45-årskalaset…Det är ju mindre än ett år kvar, så sen brukar du inte vara…
Olof
6 april, 2019 kl 20:04Dagsformen är det som gör att 45 vid 45 känns avlägset och därmed prioriteras inte inbjudningarna. Men så snart självförtroendet och ett bra upplägg är på plats kommer det.
Nipe
3 april, 2019 kl 14:18Äh! Om vi allihopa lägger ner för att vi tror att alla andra gör det, gör vi oss en otjänst. Jag tror bara vi inte hinner/orkar hålla uppe frekvensen på inlägg som vi gjorde förr. Häng kvar, så inspirerar du kanske nån annan att hänga kvar. Bloggar är kanske inte trendigast just nu, men gött att ha att luta sig mot när man tröttnat på Insta mm.
Jag gillar att läsa din blogg just för att du inte tjänar pengar på den utan har den som dagbok som du delar med oss andra. Inget tramsigt content-byggande, utan the real deal.
Anna
5 april, 2019 kl 07:39Content-byggande alltså. Känner att jag fick utslag redan där…. The real deal känns bättre. Jag fortsätter så. Så håller vi uppe bloggandet lite till! Tack för din input!
Ann-Sofie
3 april, 2019 kl 19:44Så klart du ska fortsätta… kul att läsa om dina äventyr och du ger inspiration👍😊
Anna
4 april, 2019 kl 07:29Tack! Och så underbart att se att du hänger i ❤️
Emelie
3 april, 2019 kl 20:26Jag är här o uppskattar din blogg!!
Anna
4 april, 2019 kl 07:30Underbart att höra! Tack!
Anna
3 april, 2019 kl 21:23Din blogg är suverän! Hade aldrig kommit på tanken att man kan ”äventyrs springa” och upptäcka nya platser om jag inte läst om dina äventyr. Du ger så mycket glädje och inspiration, fortsätt gärna inspirera!
Anna
4 april, 2019 kl 07:31Å det värmer att ha öppnat någons ögon för äventyrslöpning, den bästa formen av löpning! Tack för att du berättade 👍
Jenny Rask
3 april, 2019 kl 22:23Hej😊. Instämmer med alla de tidigare! Är här varje dag, läser och inspireras, samt informeras om fikautbudet i Malmöregionen. Kul att veta när vi hälsar på syster och bror i Lund. I Kävlinges utegym har vi också varit..
Glad att se att du stannar kvar, tack för det👍// Jenny
Anna
4 april, 2019 kl 07:32Men ååå vad roligt att läsa! Hoppas du är nöjd med tipsen så jag inte lurat iväg dig till Kävlinge i onödan 😀
Anna J
3 april, 2019 kl 23:25Lite sent men nej, sluta inte snälla! Älskar din blogg för humorn, ärligheten, inspirationen och bristen på ordet ‘influencer’! Alltid första bloggen jag läser och den jag saknar mest när det inte finns något nytt inlägg.
Anna
4 april, 2019 kl 07:35Haha det ordet tror jag faktiskt aldrig jag skrivit… men jag hänger ju inte helt med i trenderna. Inte på blogginnehållet heller. Och det känns jättekul att det uppskattas. Tack ❤️
Ingmarie
4 april, 2019 kl 04:39Åh fattar! Har samma känsla emellanåt. Typ ”alla” kör ju bara Insta/FB nu för tiden. Eller poddar. Alt skriver en gång/v. Samtidigt gör jag det mest för min egen skull. Håller i och håller ut. Tror du har lite samma känsla. :-) Och jag hoppas verkligen du fortsätter! Din är den enda jag följt sen tidernas begynnelse!!!
Anna
4 april, 2019 kl 15:35Det bli you and me! Until the bitter end 😀
Ingmarie
7 april, 2019 kl 04:58YES!
Cecilia Olsson
4 april, 2019 kl 06:06Läser. Njuter. Skrattar. Fortsätt bästa!
Anna
4 april, 2019 kl 15:39Jamenjaaa, jag vill ju! Hänger i lite till. Och hoppas på något nytt roligt löparäventyr att skriva om 😀
Staffan
4 april, 2019 kl 08:54Hög igenkänning på detta! Jag bloggade om ett liknande tema för någon vecka sedan när jag skrev mitt tusende blogginlägg.
https://wwwfyraochtrettio-staffan.blogspot.com/2019/03/blogginlagg-nr-1000.html
Det är inte alls samma trafik längre som det var 2011-2014 ca när detta med bloggande var större. Min blogg är ju också länkad till Jogg.se och då många följer min träning där kan jag 400 sidvisningar av bloggen där men kanske bara 40 på bloggens ”hemsida. Jag beundrar dig för din kreativitet som klarar av att skriva dagliga inlägg, själv har jag sedan länge slutat att ställa det kravet på mig själv utan skriver när jag tycker jag har något att skriva om, ofta går det nu en vecka mellan inläggen, ibland ännu längre, jag har fått TVÅ kommentarer totalt på bloggen i år, bara på det här inlägget har du väldigt många så det är klart du har läsare och att din blogg är uppskattad, jag ser den i min blogglista varje gång du uppdaterar och jag läser och gillar din blogg! Skrattar ofta igenkännande åt humor, inteligenta betraktelser, fyndiga formuleringar eller dråpliga situationer!
Ergo, fortsätt!
Anna
4 april, 2019 kl 15:55Haha, där tänkte vi i samma banor! Och för oss som älskar att skriva räcker inte insta. Så vi får väl hänga kvar 😀 Blogga till någon lyfter bort oss med lyftkran. Grattis till tusen inlägg! Ser fram emot att läsa om miljonfirandet!
Staffan
4 april, 2019 kl 09:36Jag har förresten bara 45.000 unika besökare kvar till en miljon unika besökare, en siffra som t o m imponerar på tonåringarna hemma och det finns inte på kartan att sluta skriva innan jag åtminstone nått dit! Och det där med att sluta skriva, vad skulle hända om jag plötsligt fick en helt genialt idé till ett inlägg dagarna efter jag beslutat för att lägga ner bloggen? Ett I-lands problem av rang! :)
Jennie
5 april, 2019 kl 06:09Nej, sluta inte! Jag är inne här flera gånger i veckan och älskar humorn och inspirationen.
Pernilla Olsson
5 april, 2019 kl 07:48Åh, din blogg är så härlig att läsa!! Det är så många som går över till instagram men det är ju ite alls lika kul ;)
Jag är väldigt tacksam om din blogg lever vidare!